VM-krönika Vilken dramatik – och vilket antiklimax!

Det gula kortet som Sergej Ustiugov fick i VM-semifinalen var ett helt horribelt domslut. Om någon skulle ha fått se det gula kortet så var det Johannes Hösflot Kläbo. Mer om det senare.

Här var det upplagt för svensk medaljfest. Stina Nilsson, Maja Dahlqvist och Jonna Sundling i ryggen på ledande Caspersen Falla – ett perfekt läge. Det var faktiskt goda möjligheter för en svensk trippel.

Nu får vi aldrig veta hur VM-finalen hade slutat om inte Sundling hade hakat ihop med Dahlqvist varpå båda ramlade och Nilsson tvingades stanna upp. Det blev rena defileringen av Maiken Caspersen Falla.

Norskan Eide gjorde som Emil Jönsson i OS i Sotji – att helt avhakad åka in som trea utan att egentligen vara i närheten av en medalj rent åkmässigt.

Men allt detta är väl charmen med sprint – att allt kan hända.

Stina Nilsson vann ett silver. Hon som inte ens skulle kunna åka i VM efter skadan. Hon var uträknad. Jag tror att Nilsson är glad över silvret, men som loppet utvecklade sig måste det ändå finnas en liten besvikelse hos henne.

Jag tror att Maja Dahlqvist hade vunnit även om Falla såg stark ut.

Sverige visade ännu en gång att man har världens bästa damsprintlag. Man ska veta att det finns många åkare hemma i Sverige som har kapacitet för att köra en VM-final. Det ser minst sagt bra ut.

Så till herrtävlingen, som Johannes Hösflot Kläbo vann efter en spännande och taktisk final. Men det är semifinalen som jag har synpunkter på.

Jag tyckte redan i direktsändningen att Kläbo klev in på Sergej Ustiugov och när jag såg reprisen stärktes jag i min uppfattning. Kläbo var syndaren.

Jag trodde att bedömningen skulle bli som i en tät speedwaystart, alltså "alla till omstart efter en racing incident." I skidsammanhang skulle det betyda att inget gult kort skulle delas ut.

Döm om min förvåning när jag hör att juryn beskyller ryssen för det som hände och ger honom ett gult kort.

I mina ögon är det tydligt: ska någon få en varning så är det Kläbo. Ja, jag tycker att han inte skulle ha fått köra finalen alls i så fall. Han klev på Ustiugov som gjorde att ryssen tappade farten och inte fick chansen.

Jag förstår alltså Sergej Ustiugovs ilska.

Nu var det – skidmässigt – förstås rätt man som vann. Kläbo är bäst i världen och då är man värd ett VM-guld.

Vaket av Sveriges Television att – via en tolk – få en intervju med Ustiugov, som dock var ganska diplomatisk, men hans sneda leende berättade allt om vad han egentligen tyckte.

Till sist: Jag inledde med att skriva om antiklimax och avslutar också med att skriva ett par rader om Calle Halfvarsson. Varför ska han alltid – självförvållat eller inte – hamna i så besvärliga situationer? Nu bröt han staven i starten, jagade ikapp men orkade inte hela vägen.