Fyra gånger den här säsongen möttes Hammarby och Almtuna och den unge Bajentränaren imponerades över en 22-årig Uppsalakille.
Ett år senare stod Leif Boork i Djurgårdens bås och den nu 23-årige Uppsalakillen var en av hans adepter. Jan Claesson gjorde sitt första elitseriemål den 15 oktober borta mot Leksand. 3 597 åskådare (Leksand var inget stort publiklag på hemmaplan på den här tiden) fick se Claesson reducera till 2–1 efter tio minuter av den andra perioden.
Djurgården tvingades kvala för att hålla sig kvar i elitserien.
Men ett år senare var var det ett helt annat Djurgården. Det blev SM-guld efter seger mot Modo – och Janne Claesson spelade en av huvudrollerna.
Jag och fotografen Rolf Hamilton satte oss i hans Volvo Duett (tror jag att det var) och åkte ner till restaurang Tyrol i Stockholm där guldfesten skulle äga rum. Jag minns att vi var lite sena, men det ordnade fotograf Hamilton som på något sätt lyckades ratta sig förbi alla köer inne i stan på ett ibland lite tvivelaktigt sätt (det är preskriberat nu!).
Ljudnivån inne på Tyrol var förstås hög, men Janne Claesson tog sig tid med UNT och poserade med SM-pokalen.
När Leif Boork blev förbundskapten för Tre Kronor efter ännu en SM-final 1984 (förlust mot AIK) så tog han med sig Janne Claesson till Canada Cup där Sverige förlorade finalen i två raka matcher mot värdlandet. Claesson ställdes mot spelare som Coffey, Messier och Gretzky.
Bara två år senare var Claesson tillbaka i Uppsala och Almtuna. I stället för Gretzky som motståndare blev det lag som Österåker, Gimo och Stocksund. Almtuna avancerade från division II till division I efter ett nästan osannolikt kvaldrama i tre akter mot Osby.
Men det är säsongen 1988/89 som alla (tillräckligt gamla) Almtunasupportrar minns när Claesson var kung i "efter jul-allsvenskan" där bortamatchen mot Frölunda (seger med 5–3) var höjdpunkten. Tre år efter Canada Cup-äventyret var den då 29-årige Janne Claesson fortfarande landslagsmässig.