När Ais var nära konkurs

UNT 9 november 1993. Några av Uppsala Ais spelare är beredda att sätta föreningen i konkurs.

UNT 9 november 1993. Några av Uppsala Ais spelare är beredda att sätta föreningen i konkurs.

Foto: Staffan Claesson

I backspegeln2016-12-31 05:00

Häromåret räddades Almtuna av en rekonstruktion, men liksom många andra idrottsföreningar har klubben haft ekonomiska problem tidigare. Som på hösten 1993.

Det var i november det året som sex spelare i Almtuna sade att "nu får det vara nog." Niklas Rinaldo blev talesperson för spelarna, som inte hade fått ut sin lön. Det handlade om sammanlagt 244 000 kronor.

Redan dagen efter UNT:s artikel träffades parterna i Uppsala tingsrätt och då bad Uppsala AIS – som föreningen hette då – att få en månads extra tidsfrist.

Niklas Rinaldo uttalade sig i UNT:

– Det är tråkigt att behöva gå så här långt, men det känns som om vi (spelarna) hamnade längre och längre ner i prioriteringen.

De andra spelarna var målvakten Christer Sparf, Sven Brännvall, Johan Lindh, Conny Andersson (numera Aronsson) och Donald Santesson, vars son Erik numera spelar i Almtuna.

Uppsala AIS nyblivne ordförande Gudmund Matthiasson hoppades på en lösning och hade förståelse för att spelarna agerande.

– Det här handlar om sviter från de "glada åren" men jag tror att vi ska kunna klara av att reglera skulderna.

Uppsala AIS totala skuldbörda på hösten 1993 sades ligga mellan 2,5 och 3 miljoner kronor.

Det omedelbara konkurshotet underröjdes genom en uppgörelse med kronofogden, en uppgörelse som godkändes av spelarna.

Men bara två månader senare var det dags igen. Då var det tränaren Håkan Press som hotade med att försätta klubben i konkurs om han inte fick ut sin lön, men även det hotet undanröjdes.

Men skuldbördan var fortsatt tung och likviditeten lika med noll.

Den som klev in och "röjde i soppan" var Thomas Helander, tidigare spelare i Almtuna men nu i egenskap av ekonom.

– Papper låg i drivor. Det såg bedrövligt ut – inga oegentligheter men en jäkla röra, berättade Helander i en UNT-artikel från hösten 2000.

Den mångårige Almtunaledaren Rolf Eriksson var den som övertalade Helander om att "se över ekonomin."

– Det finns en man att tacka för att föreningen kom på fötter och det är utan tvekan Thomas Helander. Han jobbade dag och natt med att försöka få ordning på ekonomin, berättade Rolf Eriksson.

Någon ekonomisk ersättning fick inte Helander – i alla fall inte i början.

– Första året fick jag inte en krona. Från och med det andra året fick jag ersättning, sade han i UNT:s artikel från år 2000.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!