Trots att Sverige har nästan lika många kvinnliga idrottsutövare som manliga går åtta av tio sponsorkronor till män.
– Det är ett underbetyg, säger Sonja Entzenberg.
Hon är klubbdirektör för Uppsala Basket dam – ett av endast två elitlag på damsidan vintertid – och lever och arbetar dagligen med frågan.
– Vi som är så jämställt land i övrigt borde ligga på en 40–60-nivå åtminstone. Vi har en lång väg att vandra innan vi hamnar i en verklighet att man ger killar och tjejer samma förutsättningar, säger Sonja Entzenberg känner väl till Fairpay-initiativet.
– Det är jättesvårt för kvinnliga lag, eller damföreningar att få sponsring. Det är egentligen bara de företag som verkligen bestämmer sig för att man ska ha en jämställd sponsringspolicy som är aktuella.
Sonja Entzenberg ser dock en trend som börjar växa fram.
– Många företag tycker själva att de är ett företag med många anställda män som attraherar många manliga kunder, och de vill attrahera kvinnor att börja jobba där och de tycker att de har ett ansvar. Det är bra, säger Sonja Entzenberg som dock lägger till en men:
– Men ett problem är kopplat till massmedia, att vi kvinnor inte får samma plats i media. Lokalt som nationellt. Vi exponeras mindre än herrar och företagen vill ju vinna någonting och en del är att synas. Media har ett ansvar, menar Sonja Entzenberg.
– Ett annat problem är att herrlagen generellt kostar mer och kräver mer pengar, ofta för att de har en professionell organisation och ofta för att de har spelare som är proffs. Damverksamheterna drivs ofta ideellt.
Synen på sponsorer kan därför skilja sig mellan dam- och herrföreningar, menar Entzenberg.
– Jag är inte bara intresserad av att få in pengar utan jag vill ha aktiva sponsorer som vi kan hitta på saker tillsammans med, som inte bara skänker saker utan också kan bidra med sin kunskap.
– Jag är inte något fan av att man är heltidsproffs och inte gör något annat än att träna två gånger om dagen. En dag tar idrottandet slut och då är det bra att ha erfarenheter av att ha gjort något vid sidan. Kan en spelare kan få en praktikplats, eller ett deltidsarbete som går att anpassa till idrottandet, och att man gör det möjligt för en elitidrottare att kombinera arbete och studier med sitt idrottande är den sponsringen nästan mer värd, säger Sonja Entzenberg.