En stor anledning till det är att isidrotter (där killar/män är överrepresenterade inom ishockey och bandy) har höga lokal- och driftskostnader då de används under begränsade delar av året.
– Vi måste fördjupa oss mer i vad flickor och kvinnor väljer att göra på sin fritid för att kunna fördela stödet mer jämställt. Jag är därför glad över att vi har fått resultatet av den kultur- och fritidsvaneundersökning som genomfördes i höstas, säger Rickard Malmström (MP), ordförande i idrotts- och fritidsnämnden i ett pressmeddelande.
I stort visar utredningen att av de som deltar i organiserade aktiviteter och får bidrag från kommunen är 38 procent flickor och kvinnor och de får 39 procent av det totala stödet
Utredningen, som har fokuserat på de idrotter som har flest utövare och täcker in 91 procent av de aktiviteter som bedrivs av föreningslivet och som får stöd av kommunen, har sammanställts genom att man hämtat information från bland annat kommunens egna system för ekonomi, bokning och bidrag och Riksidrottsförbundets statistik över aktivitetsstöd.
Största stöd totalt av idrotterna får innebandyn eftersom de har många utövare och använder inomhushallar vilka också har en relativt hög kostnad.
Fotbollen, som har flest utövare, får mindre del av det totala stödet eftersom de stora delar av året är utomhus på anläggningar som har lägre kostnader, står det i rapporten.
Resultaten presenterades för idrotts- och fritidsnämnden vid nämndens möte i dag, onsdag.