Växjö har aldrig varit en ishockeystad – tills nu. Visserligen spelade ”fotbollsklubben” Östers IF i den högsta serien i rinksporten under en säsong på 1960-talet. Mer än så har inte Kronobergs residensstad haft att skylta med. I stället har Växjöborna åkt till grannkommunerna Tingsryd och Ljungby för att se ishockey på högre nivå.
De senaste åren har dock pendeln vänt och Vida arena, byggd bredvid gamla Växjö ishall, har blivit distriktets stora scen.
Fröet såddes 1997 när dåvarande Växjö HC gick i konkurs och Växjö Lakers bildades och startade om i division IV. Sex säsonger senare fanns föreningen i hockeyallsvenskan. Till säsongen 1999/2000 anslöt Anders Öman som ordförande.
– Jag hade själv spelat i Växjö och kände att jag gärna ville ge något tillbaka. När jag fick frågan av valberedningen så var det enkelt att svara ja, berättar Öman som till yrket är företagare och entreprenör.
Ända sedan Ömans intåg i klubben har siktet varit inställt på att ta sig till toppen, och utveckla klubben marknadsmässigt för att kunna täcka sina kostnader och driva verksamheten framåt på och vid sidan om isen.
– Vid den här tiden drog hockeyn i Växjö någonstans mellan 50–100 åskådare per match och det var egentligen ingen som brydde sig. När vi startade upp så var det från en låg nivå, och det viktiga var att skapa förståelse, tro och hopp om att Växjöhockeyn kunde nå högre höjder. Vi jobbade redan tidigt med att upplevelsen skulle vara stark, berättar Anders Öman som slutade som ordförande, men kom tillbaka när klubben fick akuta ekonomiska problem 2008.
Hade ni någon annan klubb som förebild rent marknadsmässigt?
– Vi tittade lite grann på Halmstad Hammers, men justerade det vi tyckte att de gjorde mindre bra. Vi hade en egen plan som vi höll oss till. Vi skapade feststämning med relativt låga biljettpriser, samtidigt som vi hade ett bra lag som vann många matcher.
När Växjö Lakers 2003/2004 gjorde sin första säsong i hockeyallsvenskan (den spelades då i en norr- och söder-serie) vann klubben publikligan i sin serie med ett snitt på 2 881 åskådare per match, trots att laget då spelade i en ishall som facilitetsmässigt höll ungefär samma nivå som Metallåtervinning arena där Almtuna spelar sina matcher.
Uppsalaklubbarna vill, och behöver, ha mer publik. Vad kan du ge dem för praktiska råd?
– Jag tror att det är svårt att ge ett generellt råd, men är det något vi har lärt oss så är det att göra färre saker bättre. Runt idrottsklubbar brukar det finnas människor med väldigt mycket bra idéer. Men som jag brukar säga: Alla idéer utmynnar i hårt arbete. Är man beredd att lägga den tiden och kraften? Jag tycker att det är bra att alltid tänka till, är det värt arbetet? Kan vi göra något annat? Har man väl bestämt sig så gäller det att löpa linan ut och se till att det blir som man har tänkt sig, säger Anders Öman.
Hur ser du rent generellt på arbetet med att locka publik i Sverige?
– Publiken kommer, tycker jag. Man får det man förtjänar. Men publik är en sak, sedan är det viktigt är att de också är villiga att betala för biljetten.
gustaf.andersson@unt.se 018-478 12 57