De flesta har säkert glömt det här men för åtta månader sedan klädde Storvreta av Falun fullständigt med 12–2 hemma i IFU Arena. Det rann iväg på slutet, jag vet, men ändå var det en liten fingervisning om hur de båda lagen låg till inför den här säsongen.
Dalalagets tränare Henrik Lorendahl pratade om ett kontrollerat kaos som skulle prägla deras sätta att spela. Röj och skärpa i symbios.
Snart hade han insett att det inte gick att besegra Storvreta på det sättet.
Det är därför vi är där vi är nu.
Falun besegrade Storvreta i finalen av Svenska cupen med 2–1 för några månader sedan och det var ingen högoddsare att laget med bäst försvar skulle stå som segrare även i SM-finalen. Därför dristade jag mig till att tippa 3–2 när jag och kollegorna Håkan och Viktoria på sociala medier tippade slutresultat när vi anlände till Stockholm. Jag fick rätt. Tur kanske men det mest väntade var just det här, en rejält målsnål match.
Storvreta var mållöst i över två perioder och så långt var det den blekaste SM-finalinsatsen (allt är ju inte försvar) jag sett klubben gjort. Och då har jag övriga tio finaler att jämföra med. Den som låg närmast till hands att titta tillbaka på var den i Gävle inför tomma läktare då ett coronadrabbat Falun var stora underdogs men trots det ändå kunde vinna relativt enkelt.
Efter 60 minuter i Avicii Arena – tack och lov att finalerna är tillbaka där – är totalbetyget något helt annat.
Det jag imponerades mest över var den mentala styrkan som visades. Och det var de med minst antal finaler i bagaget som visade mest av den mentala biten. Någon frustration såg vi inte tillstymmelse till trots att klockan tickade.
Men var fanns offensiven?
Det hjälpte ju inte hur mycket rödtröjornas försvar inklusive Måns Parsjö i målet höll sina motståndare på ett enda futtigt mål när det inte hände något framåt. Jag spejade mot Storvretas bås men såg trots allt ingen oro.
Plötsligt small det till.
1–1 skickade 20-årige Hampus Nydenfeldt in – i sin första SM-final.
2–1 satte 21-årige Gabriel Kohonen och det var väl närmast givet att hans radarpartner och den store målkungen Sakarias Ulriksson – 20 bast han också – skulle slå in spiken i dalakistan.
Storvreta har nu tagit rejält grepp om innebandytronen på herrsidan med nio guld mot Faluns sju. Och det går inte att undvika att tänka på hur många titlar de ovan nämnda unga herrar ska vara med och lotsa Uppsalaklubben till framöver.