Ingen spelare i årets trupp har varit i Sirius lika länge som John Barck. Han kom från moderklubben Kungsör redan 2006 och sedan blivit kvar. I fjol var det dock ett stort frågetecken om han skulle komma till spel. Anledningen var att han under säsongen innan antagits – och tackat ja – till Polishögskolan. Just då kände han att studier, arbete och innebandyspel en kombination som var svår att sköta.
Men han valde att kämpa, och i våras fanns inga andra tankar än att förlänga kontraktet över stundande säsong.
– Direkt efter sista matchen mot Helsingborg bestämde jag mig för att köra på, säger han.
Suget efter slutspel var, och är, stort. För Barck och för hela Sirius. Det är det enda egentliga målet med den stundande säsongen.
– Tidigare år har man nästan varit nöjd över att bara spela i SSL. Men förra årets såg man det här lagets kapacitet och nu har vi dessutom kryddat laget, säger Barck.
Han är tuff i sin spelstil och har varit en av Sirius mest utvisade spelare genom åren. Men på senare år har det skett ett trendbrott gällande minuterna på botbänken (se faktaruta intill).
– För några år sedan var jag mer het. Jag måste nästan vara förbannad för att kunna prestera men jag har blivit bättre på att hantera det, säger han.
Vid nyår är det slut på skolbänken och då väntar jobb ute ”på fältet”.
– Då blir jag aspirant och får alla befogenheter, men jag har ju en handledare med mig. Men det kan ju hända precis allting, säger han.
Skrämmer det?
– Det blir lite halvläskigt, erkänner han.
Frågan är hur mycket innebandyspel han hinner med? Då när slutspelsplatsen ska säkras. Han har sökt Norrort som placering, men arbetstiderna är inte klara.
Kommer han att hinna med?
– Jag vet faktiskt inte. Det kanske inte blir några problem, men ja tänker ju på det. Det är ju då det roliga börjar, säger Barck.
Men premiären på onsdag borta mot Dalen är inte så tokig den heller. Räkna med polis Barck då.