Ni kan historien. Efter Storvretas slutspelsmiss i fjol lade Staffan Jacobson skorna på hyllan för att bli assisterande tränare i klubben. Comebacken kom dock tidigt för "Starre" som sedan nyår spelat ordinarie i första backpar med Robin Nilsberth. En comeback som alltså slutade med guld i sista matchen.
– Det är känns riktigt bra, minst sagt. Det var absolut ett perfekt slut för mig och jag tycker att vi byggde upp det på ett riktigt bra sätt i höstas. Vi har så kompetenta spelare och alla runt omkring är fantastiska, säger en märkbart tagen Staffan Jacobson.
Men nu är det alltså slut och Jacobson avslutade på bästa sätt.
– Jag kände det lite under nationalsången inför matchen att det var lite gåshud. Det har varit riktigt roligt att få vara med och spela.
Fjärde guldet, hur rankar du det här?
– Det är svårt, alla har varit olika och det är olika känslor efter varje. Första var speciellt eftersom man inte riktigt visste var man skulle ta vägen. Nu vet jag mer vad som händer och ska se till att alla bara njuter.
Efter guldet omfamnades Staffan Jacobson och Stefan Forsman i en känslosam kram.
– Det var verkligen känslosamt. Jag tackade mest Stefan för att han gett mig förtroende att hoppa in och spela. Det var hans beslut ytterst och jag är väldigt tacksam, säger Jacobson.