Beslutet att sluta tog han för ett bra tag sedan. I decmeber fick huvudtränaren Mika Kohonen reda på det medan lagkompisarna fick beskedet först i måndags.
Beslutet tog han för ett bra tag sedan men beskedet gav han till sina lagkamrater först direkt efter den sjunde och avgörande semifinalen mot Växjö. Jublet från en helt utsåld IFU Arena var gigantiskt i samband med slutsignalen men den som såg ut att jubla högst och mest var Filip Stenmark. Där och då visste han att han skulle få avsluta i den största av matcher.
– Ingen visste om det jag bar på, att det var min sista match i IFU. Det var 4–3-läge med några sekunder kvar och jag skulle in och sätta stopp för dem. Jag visste att det stod mellan mig och det perfekta avslutet. Det blev en urladdning, säger han om firandet.
Det stora semifinaljublet. Filip Stenmark vet här att han får avsluta karriären i Globen på lördag.
Få i IFU Arena jublade lika vilt som Stenmark. "Blev en urladdning", säger han.
När tog du beslutet?
– Jag ringde Mika (Kohonen) i början av december och svängde in på en parkering vid en mack. Jag hade bestämt mig men behövde riva av plåstret. Att berätta det för en utomstående var inte lätt. Jag är glad att det var med Mika jag tog det samtalet med. Han om någon vet svårigheten att avsluta en karriär. Det blev en känslosam och bra stund. Ett bra samtal.
Hur blir det att spela sista matchen?
– Nu är det inte lika svårt. Den sista hemmamatchen var betydligt värre. Det har varit mitt hem i sex år och jag har gått till jobbet varje dag. Jag hade delar av min familj på läktaren. Jag hade inte berättat för grabbarna i laget, bara några få visste om det. Det gjorde det mer emotionellt.
Du tror inte att du kommer att ändra dig?
– I en periodpaus var det en situation där jag var full av adrenalin och känslor och eufori. Det var första gången det var fullsatt och vi ledde en semifinal, allting var på topp. Då tänkte jag: varför gör jag det här? Då fick jag påminna mig om Linköpings sporthall en januarionsdag. Jag vill inte komma hem 05.00.
Sedan erkänner han att kroppen inte varit på topp.
– Det är en aspekt i det. Försäsongen försvann på grund av skador och jag var borta tre månader under säsongen på grund av problem. Stora delar av säsongen har jag ätit smärtstillande i vardagen. Min baksida lår har varit mitt största problem sen tio år tillbaka. Jag har träffat specialister och folk som forskat på det som Storvreta grävt fram och lyckats göra det lite bättre.
Filip Stenmark blir klar som mäklare i juni och ser fram emot att få tävla även inom den branschen.
Nu sadlar 31-åringen om. Intervjun görs på hans nya arbetsplats i centrala Uppsala. Efter att ha jobbat inom bank och finansvärlden under tio år blir han i juni färdigutbildad mäklare och ser fram emot att få tävla inom ett annat område.
– Det finns element i tävling och prestation som lockar väldigt mycket. Jag har lång erfarenhet av relationsskapande arbeten och är helt övertygad om att jag kommer kunna prestera även här, säger han.
På innebandyplanen har han presterat på toppnivå sedan 2007. Ersboda-produkten skrev på för största Umeåklubben, Dalen, redan som 15-åring och debuterade i högsta serien året efter. Han valde Dalen före spel på det annars så populära Riksinnebandygymnasiet. Han var på uttagningar tillsammans med bland andra klubbkompisen från Ersboda, Emil Johansson, som Stenmark ännu en gång får möta på planen på lördag, och Alexander Rudd.
– Rudd sprang i åttor runt alla. Han varvade någon på coopertestet och sprang baklänges i mål, minns Stenmark.
I Umeåklubben nådde han två finaler men förlorade båda, mot Storvreta och Falun. Han fortsätte karriären i Halland med Warberg under fyra säsonger innan han flyttade till Uppsala där han blivit kvar.
– Storvreta är den klubb jag spenderat mest tid i och som jag av många anledningar förknippar mig med. Jag känner mig hemma.
Första SM-guldet för Filip Stenmark kom 2018. Han gjorde finalens första mål.
Vad är höjdpunkten i karriären?
– Första guldet går aldrig att göra om. Jag minns när vi klev in i Globen dagen före och hade en träning. Jag visualiserade och sade till mig själv: "i morgon gör jag min bästa match". Sen fick jag göra 1–0 dagen efter. Det var något väldigt stort för mig personligen. Att få bidra, göra första målet och vinna guld första året i Storvreta.
Vad kommer du sakna?
– Omklädningsrummet mest av allt. Sakna att träffa 20 underbara idioter varje dag. Sådan som man går ut i krig med och delar ett unikt band med. Det får man ingen annanstans. Det är människor som jag anser vara mina närmaste vänner.
En match återstår. Sedan är 15 år av spel i Sveriges högsta serie över.
Inför lördagen pratar han om en övertygelse om att inget kan stoppa Storvreta. Ett guld skulle vara det perfekta avslutet.
– Jag ser bara pokalen. Det var inte viktigt att avsluta i Globen men viktigt att avsluta med ett guld. Jag vill bara vinna.