Världens största innebandycup fortsätter att växa. Rekordnoteringen i år ligger på runt 680 lag. Men som UNT tidigare har berättat om ska man inom bara sex år nå drömgränsen 1 000 lag. En stor del av utökningen ska komma från utlandet. I år har cupen deltagande lag från Finland, Ryssland och Ukraina. Det är inte gott nog.
– Det är så klart inte okej, säger Storvretas klubbchef Kim Knudsen och räknar upp länder som Norge, Tjeckien, Danmark och Tyskland som tänkbara länder som ska kunna finnas med i framtiden.
– Vi ska satsa stenhårt för att få hit utländska lag, säger han.
Samtidigt utsätts cupen från hård konkurrens. Gothia Innebandy Cup spelas i Göteborg och når i år upp i 450 lag.
– Och i Finland satsar man otroligt på en cup i Helsingfors som är under samma period som Storvretacupen. Vi blir både utmanade från öst och från Gothia. Det gäller att hela tiden öka attraktionskraften. Vi får inte somna, det går inte, då blir vi omkörda, berättar Knudsen.
Vad betyder cupen för Storvreta?
– Först och främst har den en otrolig betydelse för vårt varumärke och är identitetsskapande, säger klubbchefen.
Sedan har den givetvis också stor ekonomisk betydelse. Från Storvretahåll säger man sig inte kunna säga exakt vad man får in på cupen i reda kronor. Men klart är att den genererar bra med pengar.
– Det jag kan säga är att Storvretacupen genererar en otrolig omsättning (8-9 miljoner kronor) och det är klart att det blir ett överskott till klubben. Men man vill ofta göra det till att Storvreta tjänar guld, men man ska komma ihåg att vi har kostnader också och lägger ned massor av ideella insatser, säger Knudsen.
Men det är den största inkomstkällan?
– Nej, det tror jag inte. Det tror jag är marknadsarbetet som görs kring SSL-laget.
Herrarnas superligalag klarar just nu sina egna kostnader från andra inkomstkällor berättar ordförande Mats Åkerlund.
– Ambitionen är, och det verkar som vi klarat det, att superligalaget ska stå på egna ben genom sponsring, tv-intäkter och matchintäkter. Det har varit väldigt viktigt för oss, säger han.
Förhoppningen är att även damlaget ska kunna finansieras på samma sätt. Intäkterna från cupen ska framöver gå till tre saker:
1) Att återinvesteras i cupen för att förbättra den samt att öka marknadsföringen av den.
2) Att satsa på ungdomsverksamheten.
3) Skapa en stabil ekonomi för föreningen på sikt. Det vill säga ett rejält eget kapital.
Just nu spelas cupen under tre perioder kring jul och nyår. Med en utökning av antalet lag tror ändå Åkerlund att man inte behöver ta fler speldagar i anspråk.
– Ett nålsöga har varit boendet men där är kommunen, som jag har uppfattat det, beredd att färdigställa fler skolor som vi kan använda, säger han.