27/1: "I min yrkesroll blir jag elva år igen"
HOCKEYEXTRA. Tänk dig att du är på jobbet och då och då känner dig som en elvaåring. Inte mentalt och inte kroppsligen utan mer som att du med jämna mellanrum blir påmind om tiden då landbandy på matrasterna, mellanstadiediscon och inte minst hockeybilder stod högst på agendan.
Henrik Söderlund - reporter
Foto:
Men jag får väl skylla mig själv som valde att bli sportjournalist och att skriva om hockey.
Att ha det jobb jag har handlar mycket om presskonferenser och stress över tajta deadlines.
Men det handlar också om en del kära återseenden från en tid som flytt. Och det är där återblickarna från 1986 kommer in.
I Figure Paninis samlaralbum över elitseriesäsongen 86/87 finns mycket kul att hämta och det är till tiden då detta album var världens viktigaste bok som jag i jobbet kastas tillbaka till med jämna mellanrum.
När jag sitter och skriver detta pågår NHL:s all star-match på tv:n. Den är mest på i bakgrunden (matchen står väl 37-34 eller något sådant just nu) men då och då blir jag tvungen att titta upp då Niklas Holmgren skriker högt av förtjusning för någon passning bakom ryggen. Sekunden senare kommer elvaåringen i mig fram. Det är när bisittaren Calle Johansson kommer till tals. Framför mig på bordet ligger the Album, jag var tvungen att leta fram det, blåsa av det översta dammlagret och tumma lite.
Jag öppnar och hittar Björklöven på första uppslaget, och jodå, där sitter hockeybilden på den hårfagre Calle Johansson rakt och fint insatt bland de övriga Lövenbackarna. Strax till höger under Hans "Virus" Lindberg som var tränare på den tiden. På samma uppslag finns Peter Andersson, nu tränare i samma förening som han då representerade som spelare och som snällt kom på presskonferens för att jag och västerbottenskollegorna skulle få några pratminus från matchen Löven-Almtuna för ett par veckor sedan.
Anderssons namne och tränarkollega Mikael finns med han också.
Efter Björklöven kommer Brynäs med backar som Lars Ivarsson och Gunnar Persson som jag nu och då träffar i jobbet i sina roller som tränare för Västerås respektive Borås.
Mellan dem sitter Torbjörn Mattson, nu styrelseledamot i Almtuna.
Jaja, ni har säkert förstått grejen med att bevaka dagens hockeyallsvenska. Allting som var vardag för elvaåringen en gång i tiden är det nu också för 33-åringen.
Jag bläddrar vidare och minns. Se där, Peter Eriksson från Tierp sitter i Brynäströja han också. Han träffar jag dock inte i jobbet men likt förbaskat får han några av mina tankar i bland, då jag ser hans son göra någon läcker dragning i Gränbyhallen. Sonen är nämligen Sebastian Eriksson i Almtuna. Tänk, "Sebban" var inte ens född då jag klistrade in farsgubben hans i mitt album.
Så där rullar det på lag för lag.
I Djurgården finns ytterligare ett par expertkommentator i tv, nämligen Håkan Södergren och Arto Blomsten. Dessutom en ganska välbekant herre vid namn Leif Boork.
Jag träffar "Boorken" rätt ofta, men det blir ju inte riktigt så att man får för sig att nämna att: "jo, jag har dig på en bild i mitt samlaralbum från då jag var elva år".
Leif Boork är inte ensam som tidigare Ais-tränare i mitt album. I det lilla tränarkontoret i Gränbyhallen har jag suttit och intervjuat ytterligare två som var elitseriestjärnor när jag var elva bast, Robert Nordmark (Luleå) och Thom Eklund (Södertälje), den sistnämnde senare också tränare i Arlanda.
Jeff Hällegard, i fjol tränare i ESK, är med han också. Nuvarande Moratränaren Harald Lückner likaså.
Under bilderna står det lite intressant information om spelarna såsom moderklubb, landskamper och yrken.
Thom Eklund var tydligen affärsbiträde på den tiden, Hällegard husmontör.
Under Leif Boork står följande: En omstridd herre med egna idéer.
Det är bara att konstatera; inte mycket har förändrats sedan man var elva år.
Så jobbar vi med nyheter