Räknar med att få behandlingen godkänd i USA 2027

• Det här är del 4 i UNT:s artikelserie Ulf Rosén och hockeypengarna.

Ulf Roséns engagemang i Almtuna och den stora ekonomiska satsningen, som inleddes sommaren 2022, känner de flesta till, men vem är yrkesmannen Rosén? Varifrån kommer pengarna?

Fram växer en historia, eller en passion, om att hjälpa människor.

Ulf Rosén i sitt garage hemmavid.

Foto: Håkan Lundh

Yrkesmässigt har Ulf Rosén ett digert cv. Lite kort kan karriären sammanfattas så här: Entreprenör, företagsledare och investerare i läkemedelsindustrin och medicinsk teknik. Exempelvis grundade han Uppsalaföretaget Lobsor Pharmaceuticals som 2018 fick tillstånd att marknadsföra ett nytt läkemedel för patienter med Parkinsons sjukdom – ett bolag där Rosén var en av grundarna och den största ägaren och som sedan såldes.

Frågan blir därför naturlig: Vad gör du nuförtiden?

– Vad jag fokuserar på utanför Almtuna är att bygga mitt amerikanska bolag. Bredvid detta har jag ett antal bolag, framförallt inom medicinsk teknik, som jag har investerat i och där jag i de flesta fall också sitter i styrelsen.

Det handlar fortfarande om Parkinsons sjukdom.

– Det är en behandlingsmetod för Parkinsons (i ett sent skede av sjukdomen) som är en kombination av en liten pump och ett läkemedel som vi har patent på. Vad vi jobbar med nu är att köra ett kliniskt prövningsprogram i USA för att få produkten godkänd av det amerikanska läkemedelsverket.

Bromsmedicinen mot Parkinsons sjukdom väntar på ett godkännande i Nordamerika.

Foto: Fredrik Sandberg/TT/arkiv

Produkten är godkänd i Europa och säljs idag av det bolag som köpte rättigheterna för tre år sedan.

– Vi räknar med att få godkänt i USA 2027, säger Rosén.

Hur fungerar behandlingen rent praktiskt?

Innan Ulf Rosén svarar så frågar han ödmjukt om jag, artikelförfattaren, har tid, och det har jag förstås. Sedan berättar han en rörande historia:

– Vi har jobbat med en tjej här i Sverige, Therese. Hon fick diagnosen Parkinson när hon var 40 år och har haft en så svår Parkinson att hon varit mer eller mindre oförmögen att kunna sköta sitt dagliga liv. Knappt kunna klä på sig själv. En entreprenör, full av energi. En kreativ människa. Fruktansvärt att se henne helt instängd i sin egen kropp. Hennes behandling fungerade inte på ett bra sätt, berättar Rosén och fortsätter:

– Vi tog henne till Karolinska och kopplade upp henne på vår behandlingsmetod. Hennes läkare behövde 14 dagar för att ställa in hennes dos med pumpen.

Så här går det till: En slang sätts in via bukväggen och magsäcken ner i tolvfingertarmen. Det är där som upptaget av medicinen sker, och skälet till att man sätter in slangen är att en del av sjukdomsutvecklingen är att magsäckens funktion inte är förutsägbar.

ARKIVBILD: Filip Bergqvist, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar diagram över användardata från ett armband som används för att mäta rörlighet hos personer med Parkinsons sjukdom, den 3 juni 2020 i Göteborg.

Foto: Carl Sandin

– Du kan ta tabletter som bara blir liggande i magsäcken och där finns inget upptag, den tömmer sig inte. Man tar en dos till och det händer ingenting och så plötsligt tömmer sig magsäcken och då har du dubbla doser i systemet, och vad som händer då, när läkemedlet börjar verka, är att patienten går från stelhet eller andra symptom och allteftersom koncentrationen i blodet stiger kommer man in i ett önskat normalläge.

– När så koncentrationen i blodet stiger ytterligare kommer man in i området av biverkningar vilket kännetecknas av överrörlighet, helt okontrollerbara rörelser med mera. Vad vårt system siktar in sig på är normalläget eller det terapeutiska fönstret som det kallas. Doseringen för att ligga rätt är högst individuell och sköts via pumpen, berättar Ulf Rosén.

Det var bland annat dom problemen Therese hade. Perioden från stelhet till normalläget och till överrörlighet och tillbaka kan handla om minuter och kan studsa fram och tillbaka.

– Vad vi gör med pumpen är att finjustera dosen, säger Ulf Rosén och återkommer till Therese, "den 40-åriga tjejen i Sverige."

– Efter 14 dagar på Karolinska packade hon sin trunk, tog båten ut till sitt sommarställe och började renovera kåken, säger Ulf Rosén med en viss stolthet men också känslosamhet. Han får inte tårar i ögonen, men det är nog inte långt dit.

– Det är klart att man blir väldigt känslomässig, som det här exemplet med Therese. Jag har träffat henne många gånger och hon blir också känslosam. 

Ulf Rosén under ett informationsmöte med Almtuna IS.

Foto: Henrik Söderlund

Rosén tar ytterligare ett solskensexempel:

– En polisman som var sjukpensionär på grund av sin Parkinson fick behandling och kom tillbaka till sitt arbete. På halvtid förvisso, men han kom tillbaka.

I Sverige är det runt 400 personer som får den här typen av behandling för sin Parkinson. I USA är det runt en miljon som är diagnostiserade med Parkinson och ungefär 15 procent av dem är i en avancerad fas av sjukdomen, som Therese i exemplet.

Ulf Rosén är medicinskt kunnig. Han har en sjukvårdsutbildning och har jobbat på Akademiska sjukhuset, men han är mest inriktad på det affärsmässiga i bolaget.

– Det är framförallt min kollega, som jag startade bolaget tillsammans med, som är hjärnan bakom den här produkten. Jag har jobbat med finansiering och kommersialisering och är inriktad på affärsverksamheten.