Den viktiga talangfabriken – men till vilket pris?

Almtuna gör allt de kan för att hänga kvar i den nationella J20-serien. Samtidigt som det "bara" är ett juniorlag handlar det om så mycket mer såsom tillgång till talanger, utslagning och ekonomi. Är Ais redo att betala priset?

Kian Kinn Clementsson på jakt efter pucken i Almtunas J20-match mot Västerås i måndags kväll.

Kian Kinn Clementsson på jakt efter pucken i Almtunas J20-match mot Västerås i måndags kväll.

Foto: Håkan Lundh

Ishockey2025-04-11 09:00

J20 nationell är landets bästa och mest prestigefyllda juniorserie. I finrummet finns bara plats för gräddan av landets hockeyjuniorer.

De 14 SHL-klubbarna är garanterade varsin plats. Därutöver finns ett fåtal platser att slåss om för klubbarna i allsvenskan och ettan.

Almtuna tog klivet upp för tre år sedan men hänger just nu aningen löst. Med två omgångar kvar av kvalserien är laget förvisso på säker mark men serien är jämn.

Det vore illa att åka ur enligt sportchefen Nicklas Danielsson.

– Vi ska göra allt vi kan för att vara kvar, säger han. 

Alternativet är att spela i den regionala serien.

– Fördelarna med att ha ett lag i regional är få. Man behöver då hitta verksamhet till spelarna där de kan spela division I-hockey också och det är inte helt enkelt. Men det är viktigt att kunna erbjuda det. Sedan är regional ingen pisserie, vi har ju fullt sjå just nu.

John Jägergård vaktade målet för Ais i måndagens match mot Västerås.
John Jägergård vaktade målet för Ais i måndagens match mot Västerås.

Har man väl tagit klivet upp i J20 nationell är det relativt svårt att ramla ur.

Almtuna slutade klart sist i den norra gruppens grundserie. I den efterföljande fortsättningsserien med lag från både norr och söder slutade man under det negativa kvalstrecket. Den nu pågående kvalserien om att hänga består av fem lag där Växjö egentligen inte behöver spela då de tillhör en SHL-klubb. Övriga fyra lag slåss om två nationella platser: Almtuna och Västerås från allsvenskan, Huddinge och Troja/Ljungby från ettan.

Carl Leijon och Almtuna åker till SMåland för dubbla matcher i helgen för att säkra kontraktet i den nationella J20-serien.
Carl Leijon och Almtuna åker till SMåland för dubbla matcher i helgen för att säkra kontraktet i den nationella J20-serien.

Juniorerna som spelar i Almtunas J20-lag har tidigare spelat i klubbens J18 och gått eller går den gymnasiala NIU-utbildningen (nationell godkända idrottsutbildningar) klubben har tillsammans med Celsiusskolan och Ellen Fries Gymnasium.

Rekryteringen till hockeygymnasiet, HG, blir lättare om det finns ett J20-lag i den nationella serien att sikta mot. 

– Det är inte hela världen om man ramlar ur men det är inget man vill göra för rekryteringen till NIU. För spelare kollar och ser: "Deras J18 är bra, men vad händer med J20? Där är det "bara" regionala serien". Då är det viktigt att kunna presentera ett upplägg där det finns klubbar att låna ut till, säger Nicklas Danielsson, som berättar att det årligen kommer mellan 300 och 500 ansökningar till hockeygymnasiet i Uppsala kopplat till Almtuna.

Carl Leijon på en skridsko när han trängs vid sargen.
Carl Leijon på en skridsko när han trängs vid sargen.

Det handlar i mångt och mycket att locka till sig hockeykompetens från andra delar i landet. Endast fem av nuvarande J20-trupp har Almtuna som moderklubb. Ett fåtal ytterligare kommer från det uppländska hockeydistriktet. Konkurrensen gör att många "egna" slås ut.

– Önskan är att få så många spelare som möjligt från egna leden och närliggande klubbar och sedan spetsa med några utifrån. Jag mår lite dåligt för de som varit i Almtuna från hockeyskolan och sen hela vägen upp i junioråldern och sedan inte får vara med. Men det är så det ser ut. Spelreglerna ser ut så här och sen kan man tycka vad man vill om det. Det blir en tävling och utslagning. Det optimala är att ha två lag där ett är för de som just för stunden inte är på nivån att vara i förstalaget men återigen är det ekonomi det handlar om, säger Danielsson.

– Även om vi inte plockar från första hyllan, de allra bästa går ju till Brynäs, Linköping, Djurgården och andra klubbar, vi måste jobba på ett bättre sätt. Ett minusbetyg till verksamheten i år att vi inte fått en bättre utveckling på J20, individuellt och som lag. Man kan reflektera över det efter säsongen, fortsätter han.

Mats Emanuelsson och Almtunas sportchef Nicklas Danielsson följer klubbens juniorspelare noga.
Mats Emanuelsson och Almtunas sportchef Nicklas Danielsson följer klubbens juniorspelare noga.

Allt är inte fördelar med att spela i J20-nationell. Ett minus är definitivt ekonomin.

– Det är dyrt, erkänner Danielsson och förklarar:

– Man blir ju borta fredag, lördag, söndag och möter Luleå, Skellefteå och Modo exempelvis och då handlar det om hotell och att ta hand om spelare och ledare under en helg, Det är klart att det är dyrt. Den ekonomin får man ta hänsyn till.

Almtunas ekonomi är ständigt ansträngd och därför landar mycket av kostnaderna på juniorspelarna. Även om man skulle kunna "sälja in" Uppsala och Almtuna på ett bra sätt för gymnasieaspiranter kan det stupa på de ekonomiska villkoren.

För ett år sedan skrev UNT om kritik mot de kostnadsökningar för spelare och deras föräldrar som ägt rum för att spela i Ais juniorlag.

– Vi tävlar med Frölunda som betalar boende, lite utrustning och mat. I Almtuna får man betala avgift, utrustning, plus mat och boende vilket blir en otrolig kostnad för föräldrar. Det är en ekonomisk vinkel som gör att man inte kan locka toppspelarna även om man kan förmedla att här kan man få träna med a-laget som haft en ganska tunn trupp. Vi har inte haft jättemånga från J20 i A-laget i år men det är rätt många som varit upp och tränat. Det är inte alla klubbar som kan erbjuda den närheten.

Skulle Almtuna i stället spela i den regionala serien, steget under, handlar det om helt andra pengar. En bortaresa är en bussresa fram och tillbaka under en dag eller kväll.

Gustav Leijon är en av av få spelare i Almtunas J20 som har Almtuna som moderklubb.
Gustav Leijon är en av av få spelare i Almtunas J20 som har Almtuna som moderklubb.

Almtunas klubbchef Tobias Pehrsson tycker precis som sportchefen att det är viktigt att ha ett lag i den nationella serien. Samtidigt hävdar han att det mycket väl går att fostra riktigt bra spelare utan att spela i den nationella serien.

– Det är två sidor av myntet. Den ena är att, ja, vi vill vara en talangfabrik. Vi vill få fram många unga egna talangfulla spelare och då är det en stor fördel att vara i nationell och det är inget som helst tvivel om att det är det vi jobbar för. Men under mina år som A-lagstränare och sportchef i Almtuna lyckades vi få fram 38 a-lagspelare på sex år och då spelade vi aldrig i nationell. De som låg långt fram lyftes upp tidigt och lånade ut till division 1. Det var melodin då, säger Pehrsson.

– Vi fick genom det fram spelare som Tobias Hage, Victor Aronsson, Sebastian Höglund, Mattias Johansson och Oscar Milton för att nämna några. De spelade i regionselit och gjorde en massa poäng, ledde laget, utvecklades och kom in i A-laget på löpande band. Det jag vill säga med den andra sidan av myntet är att vi kommer att få fram ruskigt bra spelare till A-laget även om vi inte är med i den nationella serien men frågar du om vår målsättning och ambition vill vi spela i landets högsta serie.

Tobias Pehrsson, klubbchef i Almtuna, berättar att det gick bra att få fram talanger även när klubben hade lag i en regional juniorserie i stälelt för nationell.
Tobias Pehrsson, klubbchef i Almtuna, berättar att det gick bra att få fram talanger även när klubben hade lag i en regional juniorserie i stälelt för nationell.

Namnen Pehrsson rabblar har alla varit stöttespelare under rader av år i Ais representationslag. Senare lägger han till ett helt gäng som varit i klubbens verksamhet och tagit ytterligare kliv och blivit stjärnor någon annanstans. Exempelvis i NHL. 

– När vi inte spelade i nationell fick vi också fram spelare som Sebastian Hartmann (Timrå), Olle Alsing (HV71), Robin Press (Metallurg Magnitogorsk), Magnus Hellberg (Texas Stars), Gustav Lindström (Laval Rocket) med flera. Det är klart som tusan att vi kan lyckas få fram egna talanger ändå, men man får skruva på strategin. Vi har en plan A och plan B.

Men varför vill ni ändå spela där trots att det är dyrare?

– Det ska vara en naturlig drivkraft att spela i högsta serien. Och du har fortfarande tränare, istider, domarkostander med mera i regional. Det du sparar är bussresor och hotellnätter. Men vi står inte och faller med det. Föreningsdelen (klubbens aktiebolag undantaget) mår ekonomiskt bättra nu än för ett år sedan.

Kevin Ström Nilsson med pucken bakom mål.
Kevin Ström Nilsson med pucken bakom mål.

Vi återgår till Nicklas Danielsons resonemang om att klubben i den bästa av världar kunder ha två juniorlag. Ett som spelar på högsta möjliga nivå och ett steget under. Då behövde man inte säga tack och hej till många av spelarna i U16-laget som inte kommer in på hockeygymnasiet och således inte tar plats i Ais J18.

Till den här säsongen startade Iron från Björklinge ett J18-lag för spelare som inte kommit in eller velat gå på HG.

Klubben hade bara några år tidigare tillsammans med spelare från Almtunas U16 gjort ett försök till att få ihop en kombinerad J18-lösning men det föll inte väl ut utan lades ned efter bara en säsong. Förra året försökte man på egen hand. Almtunas sportchef Nicklas Danielsson får det att låta som att han gärna skulle se ett nytt försök tillsammans. Att få till ett uppländskt "andralag". För att få fler att vilja satsa längre.

– Det vore en kanongrej. När de är 25 år kan de i Iron eller andralaget gått om de som vi valde i förstalaget, som kanske också lagt av. 

Finns en motsättning inom klubben kring J20?

– Det ska jag låta var osagt. Jag vet inte vad folk tycker. Alla förstår att det kostar men då får man se till att dra in intäkter. Finns det ekonomi finns nog ingen annan åsikt, säger sportchefen.

Kvarvarande schema för Almtuna J20 i kvalserien: fredag 19.00 Troja/Ljungby borta, lördag 14.00 Växjö borta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!