Flygande start för Hasa i Almtuna

Filip Hasa är bara 19 år och vet ingenting om Göran Andersson, som var en av Almtunas bästa backar under en lång rad år på 1970- och 80-talet.

Andersson var ingen jätteback, tvärtom. Han var liten och offensivt bra. Hans segermål i slutminuten när Almtuna slog Väsby med 6–5 på hösten 1978 (2 743, då publikrekord) är sådant man minns (om man har åldern inne förstås!).

Filip Hasa är också en liten back. Bara 176 centimeter och 75 kilo.

– Jag har alltid fått höra att jag är liten, och ja, jag skulle ljuga om jag sade att jag inte önskat att jag varit lite större. Men man får utnyttja det man är bra på och göra det bästa av det, säger Hasa.

Den 19-årige backen är upplänning från början och spelade i TV-pucklaget 1999. Moderklubben är Enköpings SK, där för övrigt pappa Magnus Jansson var materialförvaltare.

Sveriges nu bästa klubb, Frölunda, fick tidigt upp ögonen för Hasa.

– Det var meningen att jag skulle flytta ner till Göteborg för att gå på ishockeygymnasiet, men så ville Frölunda att jag skulle komma ner tidigare för att gå nian, säger han.

Precis så blev det. Mamma och styvpappa sökte jobb i Göteborg och så flyttade alla ner.

Det blev några SHL-matcher i Frölunda för den unge ESK:aren.

– I första matchen hade jag fortfarande galler. I någon match fick jag sju minuters speltid och sedan blev det mest något byte bara, berättar Hasa, som alltså spelade i Frölunda där det inte var så lätt att ta en plats bland åtta backar. Han ville ha speltid och det var då som Almtuna kom in i bilden, eller rättare sagt: Pantern.

Det var nämligen där han skulle spela, i Malmölaget Pantern.

– Men när Pantern försvann hörde Martin (Gudmundsson, Ais-tränaren) och "Björne" (Danielsson, sportchefen) av sig, och det passade mig bra. Jag kommer ju från Enköping, så det passade bra för pappa också.

Även om pappa Magnus var hockeyintresserad (han var ju materialare i ESK) så fanns det ingen i familjen som spelade ishockey. Men det fanns en morbror som spelade och eftersom mammas släkt kommer från Skellefteå så fanns det i blodet så att säga.

– Det var min morbror (Petri Hasa) som fick mig att börja spela, säger Filip.

Efternamnet (Hasa) kommer från Finland, men ber man Filip prata finska så skakar han bara på huvudet och konstaterar att han "inte kan ett ord."

Filip Hasa har varit ett utropstecken i Almtuna under den här hösten. Hans erfarenheter från seniorhockey är minst sagt begränsade. Tränaren Martin Gudmundsson är nöjd med Hasas insatser:

– Han är skicklig offensivt och har ett bra rörelsemönster, en modern back. Grunden är så bra att han kan bli en bra back högre upp i seriesystemet. Det är dessutom en rolig back att jobba med, en spelare som driva på sin egen utveckling, säger Gudmundsson.

Egentligen började Hasa som forward, något som inte är svårt att förstå när man ser honom på isen.

– Tanken var att jag skulle bli forward, men så behövde ESK backar och de ville att jag skulle testa. Jag var skeptisk i början, men så blev jag kvar som back.

Lillebror Noah är dock forward. Han är 16 år och går på hockeygymnasiet i Göteborg och tillhör Frölundas organisation.

Framtiden då? Filip Hasa ser sig nog som en SHL-spelare, eller?

– Det här är min första riktiga säsong som senior och det viktigaste är att få spela mycket men självklart vill jag spela i SHL, men jag tar det som det kommer.