Ingen oro med Bengan i båset
Det var krigsrubriker i veckan. Peter den store tackade ju nej till VM. Hans motivering löd: jag har inget att tillföra. Tyvärr så tror jag att det är så, han gjorde nog rätt.
Men varför ska man oroa sig. Vi har ju Bengt-Åke Gustafsson, mannen med guldbrallorna, i båset.
Gustafsson ringde i alla fall Foppa och kollade av läget. Många andra NHL-proffs har knappt fått ett meddelande på telefonsvararen. Han är hård Bengt-Åke, det är inte många spelare som duger. Alexander Steen är faktiskt det hittills enda NHL-proffset i truppen.
Målvakterna Mikael Tellqvist och Johan Hedberg har inte gjort bort sig, men var ändå helt ointressanta för Bengt-Åke, som kallt satt och väntade in Henrik Lundqvist eller ?Honken? Holmqvist.
Han fick lön för sin gambling nu när Tierps-Honken är ledig och troligtvis redo för att kliva in som VM-keeper i år igen.
Men Bengt-Åke har ruskat på huvudet åt betydligt fler spelare än ovan nämnda målvakter och iskallt förlitat sig till en i stort sett inhemsk trupp. Hade det varit Hardy Nilsson, Bengt-Åkes företrädare, hade jag ställt mig upp och skrikit: För bövelen, fattar ni inte att Niclas Hävelid är en bättre back än Jan Sandström? Men med Bengt-Åke gör man rätt i att sitta tyst. För man vet att Bengt-Åke levererar - och han gör det gång på gång och med olika laguppställningar. För mig spelar det ingen roll om förstakedjan består av Mats Sundin, Peter Forsberg och Daniel Alfredsson eller Nisse Nilsson, Kalle Karlsson och Erik Eriksson, bara Tre Kronor vinner.
Bengt-Åke tittar varken på namn eller tidigare meriter. Han ser och känner i stället andra saker. Form, motivation, inställning, hunger, you name it.
På webbplatsen Coachen hittade jag en intervju med Bengt-Åke där han är inne på hur han bygger sina lag.
"Jag bygger ett lag på rollspelare där man har ganska klara arbetsuppgifter, samtidigt måste varje spelare kunna göra allt. Det viktigaste är att personen bidrar med sin personlighet och är delaktig med energi, 24 timmar om dygnet."
Det inledande bakslaget med att förlora i förlängning mot Tjeckien i VM-semifinalen 2005 har varit Bengan i stort sett enda stora missräkning sedan han tillträdde. Under fjolårssäsongen fick han visserligen se sig besegrad av Ryssland i Euro Hockey Tour-finalen (inofficiella EM) men OS- och VM-gulden ursäktar det. EM-titeln lade han i stället rabarber på i helgen. Han är en guldgrävare av stora mått.
Så därför lägger jag upp benen på soffbordet, lutar mig tillbaka och känner mig lugn. Litar kallt på Bengan även i årets VM.
Så jobbar vi med nyheter