Låg klass men låt bli att jämföra
Jag antar att ni satt som klistrade framför tv:n och såg KanadaItalien eller KanadaRyssland i helgen samtidigt som ni bet på naglarna. Jaså, inte det?Jag förstår er.
Krönikör:Henrik Söderlund
Foto: Fotograf saknas!
Man ska inte jämföra äpplen med päron. När det pratas om herrfotboll och damfotboll som om de vore två olika idrotter blir det ramaskri från vissa håll. Lika lite vill samma personer att man ska jämföra herrlags kvaliteter med damlags, eller för den skull individuella herrspelare med damspelare. "Det är ju orättvist och ointressant. Men till skillnad mot fotboll är det på något sätt mer okej att prata om herrhockey som en sport och damhockey som en annan.
Hockey är hockey och om det är killar eller tjejer som jagar efter pucken borde inte spela någon roll. Spelet är ju detsamma (nästan). Tacklingar är av någon anledning inte tillåtna i dammatcher till exempel. Märkligt. Tacklingar är ju en del av spelet ishockey precis som det är att slå varandra på käften i "The noble art of self defence", boxning.
Jag förstår inte anledningen till, eller glädjen i, att jämföra herr- och damidrottares prestationer eller kvaliteter med varandra. Att försöka jämföra Katarina Timglas med Peter Forsberg blir bara löjligt — och på nytt orättvist. Lika orättvist som det är att jämföra Åsa Sandell med Mike Tyson eller för den skull Annika Sörenstam med Tiger Woods.
När Niklas Wikegård i en OS-sändning i helgen fick frågan om ett J18-pojklag skulle slå damlandslaget svarade han att han var övertygad om detta. Troligtvis har han rätt.
Damishockeyn ligger långt efter herrarnas i utveckling och det beror på en mängd faktorer. Framför allt de knappa ekonomiska förutsättningarna och bristen på uppbackning och träningsmöjligheter.
Men trots att damerna ligger långt efter herrarna i utveckling, kvalitet och bredd, Kanada—Italien 16—0 är väl ett bevis på det sistnämnda, har de börjat slå sig in i på herrarnas arenor och laguppställningar. Exemplen är få, men de finns. Det är många år sedan (1992) Manon Rheaume gjorde det ingen trodde var möjligt, vaktade målet för ett NHL-lag. Låt vara att det var i en träningsmatch för Tampa Bay Lightning och att det närmast var ett försök att dra åt sig medial uppmärksamhet på samma sätt som italienska fotbollsklubben Perugia försökte när de gav Birgit Prinz och Hanna Ljungberg kontraktsförslag, men ändå.
Hayley Wickenheiser, stjärnforward i det kanadensiska OS-laget som är guldfavoriter, gjorde det på riktigt och tog en plats i ett finskt herrdivision I-lag. Jag är säker på att hon inte blir den sista.
Vår egen Kim Martin har stått i mål i Malmös herrjuniorlag i år och gjort det med bravur. Det verkliga erkännandet fick hon när hon bjöds in att träna med Mif:s a-lag som ligger i topp i allsvenskan. Ytterligare tre spelare i damtruppen spelar både i dam- och herrlag.
Trots att de svenska damerna inte tjänar en krona på sitt idrottande verkar de ha minst lika roligt. OS för dem är ett äventyr och en möjlighet att förverkliga en dröm.
Av en slump var jag på Arlanda samtidigt som Damkronorna var på väg för att lyfta till Turin. Glädjen de utstrålade gjorde mig säker: detta kommer att sluta lyckligt. Jag plitade genast ned en medalj i mitt svenska OS-medalj-tips.
Att lag som Italien får spela i samma turnering hjälper givetvis till att det kan bli svenskt på pallen. Damishockeyvärlden är smalare än en salt pinne.
Herrarna?
Tja, Vitryssland är ju inte med så en medalj borde väl vara realistiskt även för dem.
Så jobbar vi med nyheter