Sebastian Hartmann, sambon Martina Orebrand och sonen Elliot som fyller två år i augusti. Familjen är hemma och hälsar på Elliots mor- och farföräldrar i Uppsala.
Det var få som väntat sig att 30-åringen med Almtuna som moderklubb skulle vara tillbaka i spel med Timrå redan i september månad.
– Det har varit lite oklart. Vår sportchef trodde inte innan jul, läkare sade november. Jag har haft bra tålamod och tränat på bra. Jag hade ganska tur i början också att det var ändå så pass bra som det var och att jag kunde gå ganska snabbt, säger han.
För den som inte kommer ihåg så skadade sig Sebastian allvarligt i februari i en SHL-match mot Växjö. En skridskoskena trängde igenom utrustningen och skar upp Sebastians ena vad. Det var dramatiskt när han med blodet sprutandes hjälptes av isen och ut till en väntande ambulans. En tid efter olyckan berättade han för UNT om rädslan han kände när det hände.
– Jag kände ingen smärta men det blev varmt i benet. Smärtan kom mer sen efter några minuter. Då blev jag kall, svettades och mådde illa. Sen blev jag rädd igen. Ska jag verkligen känna så här? Ska jag dö nu?, sade han.
Den sylvassa skridskoskenan hade skurit av vadmuskeln plus nerver och en sena.
Sebastian Hartmann på operationsbordet efter skadan i slutet av februari, när han slet av nerven mellan vaden och foten.
Lång rehabilitering väntade. Men de senast veckorna har han kunnat köra närmast för fullt med laget på is. För att få okej att komma tillbaka i matchspel krävdes att han klarade vissa styrkestester som visade att det inte skiljde mindre än tio procent i styrka mellan benen. I förra veckan var han där och comebacken skedde borta mot Färjestad i torsdags.
Sebastian Hartmann
– Hela mitt liv har ändå varit hockey så det var grymt kul. Helst hade jag velat börja på hemmaplan men vi hade lite forwardskänningar, berättar Hartmann, som fick drygt elva minuters speltid.
Till matchen mot Rögle i återkomsten inför hemmapublik under lördagen flyttades han från tredje- upp till förstafemman.
– Det kändes bra och jag spelade med (Jonathan) Dahlén och (Emil) Pettersson. Vi spelade med varandra innan jag blev skadad.
Nu blev istiden rejäl, över 15 minuter inklusive spel i powerplay.
Rögles Leon Bristedt och Timrås Sebastian Hartmann i närkamp.
Hur känns vaden nu?
– Vaden är lugn men man är ju mör i kroppen, helt färdig. Det har ju blivit två matcher på kort tid.
Han säger att han inte känt någon oro över att riskera att skada sig igen. Men nervositeten var ändå stor.
– Man har ju varit mer nervös nu än man varit tidigare. Jag har haft en anspänning lite som man hade som barn när man skulle ut. Antagligen för att jag inte spelat på länge och man inte vet vart man står. Jag har ju tränat men inte jättelänge på is.
Det var på hemmais olyckan hände för Sebastian Hartmann. Timråforwarden var tillbaka i matchspel under lördagen.