Det har ryktats om både Hammarby, Djurgården och Helsingborg för den tidigare Häcken- – och inte minst – Upsala IF- och Bälingetränaren Peter Gerhardsson. I stället blir det han som kommer att efterträda Pia Sundhage som ny svensk förbundskapten efter sommarens EM.
Jag blev både överraskad och inte överraskad. Timmarna innan presskonferensen dök nämligen uppgifterna upp om att Gerhardsson var en trolig kandidat i mitt twitter-flöde där Västerås SK-profilen Erik Eklund var först ut.
Det är ingen enkel uppgift som väntar den numera 57-årige Gerhardsson. Av flera skäl. Den sportsliga pressen på framgång kommer att vara fortsatt stor efter OS-silvret i somras – samt att fler bärande spelare från de senaste åren som Lotta Schelin, Nilla Fischer och Caroline Seger inte lär spela så många år till, vilket gör att en generationsväxling måste till.
Det sistnämnda är jag inte särskilt oroad över att min tidigare kollega (Peter Gerhardsson var under en tid en populär gästkrönikör i UNT) klarar av, då han genom åren har visat sig vara duktig på att vara lagbyggare. Det förstnämnda sätter jag upp ett varningsfinger för då Häcken har underpresterat de senaste säsongerna sett till det spelarmaterial som har funnits (bortsett cupguldet i våras).
Man kan givetvis diskutera och tycka att förbundet borde ha valt en kvinnlig kandidat (som exempelvis förre Djurgårdstränaren Yvonne Ekroth). Men att valet föll på Gerhardsson – och att han tackade ja – ser jag annars som en symbol för att förbundskaptensjobbet för damlandslaget numera har fått en betydligt högre status (och högre lönenivå) än tidigare. Precis som tjänsten förtjänar. Sedan är det givetvis kul med en förbundskapten från 018-området.