Från att ha skrivit kontrakt från april till april, det vill säga över tolv månader, har det på senare år blivit vanligare att idrottare skriver sina kontrakt över nio månader i stället. Med kontrakt från augusti till april kan spelaren ta mer betalt från föreningen i fråga samtidigt som klubben tjänar in tre månadslöner då spelaren i stället stämplar hos arbetsförmedlingen. Ofta är spelaren och föreningen överens om upplägget, men på grund av att själva kontraktet skrivs under först i augusti så är det svårt att stoppa den ekonomiska planeringen.
– Det kommer inte till vår kännedom helt enkelt. Jag tycker att man ska tala om hur det ligger till och vara ärlig så att vi kan fatta korrekta beslut, säger Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig vid Unionens arbetslöshetskassa.
Om det finns signerade kontrakt sätter Unionen stopp.
– Vi anser att om man har skrivit på kontraktet så är man bunden och då står man inte till arbetsmarknadens förfogande. Binder man upp sig till en klubb så gör vi normalt sätt avslag på ansökan om det finns ett signerat kontrakt, säger Leksell.
För att gå runt detta skrivs därför inga skriftliga avtal innan spelaren i fråga presenteras av föreningen, i stället handlar det om muntliga överenskommelser.
– Kommer det till vår kännedom att det är såhär så ska vi titta på det, men då blir det främst en bevisfråga. Får vi veta att det föreligger avtal som inte är skriftligt ska vi självklart titta på det och utreda, men det kommer att bli svårt. Vi brukar oftast begära in kontrakt och sedan gå på det, annars är det svårt att få fram ett datum.
Under juni kom beskedet att högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd för ett liknande fall där en tidigare elitidrottare i Uppsala begärt arbetslöshetsersättning för två månader mellan slutet på hans tidigare kontrakt och början på det nya. En dom som kan bli viktig för framtiden och liknande tvister.
– Domen från högsta förvaltningsdomstolen blir prejudicerande och det blir väldigt intressant. Vi har en del domar när det gäller idrottsmän sedan tidigare och det handlar ofta om huruvida man står till arbetsmarknadens förfogande när man redan tecknat ett kontrakt.
Förvaltningsrätten dömde tidigare till spelarens fördel medan kammarrätten ändrade domslutet till Unionens rätt. När högsta förvaltningsdomstolen tar upp målet är oklart.
– Tidigare i domstolar har man ansett att spelarna inte fullt ut står till arbetsmarknadens förfogande, säger Anna-Lena Leksell.