Sverige är ett mästerskapslag igen.
Så som supportrar och ett helt land har väntat sedan Polen/Ukraina 2012.
Grunden till den svenska segern var en heroisk försvarsinsats – och en förlösande hörnvariant (som förde tankarna till bandy) där Zlatan Ibrahimovic (vem annars?) fick på en kanonträff efter en hörna av Kim Källström.
Resten av matchen var knappast någon vidare snygg historia – och knappast så mycket ”shining”. Sverige försvarade med allt och lite till fram till att Zlatan Ibrahimovic gjorde det där 2–0-målet på en mycket vackert slagen frispark från cirka 20 meter över muren bakom en chanslös Kasper Schmeichel. Där dog matchen (även om dansken Yussuf Poulsen senare reducerade och Jannik Vestergaard kvitterade).
Jag vill inte kalla det bragd, men ett väl vunnet slag får man ändå betrakta det som.
Mot ärkerivalen som Sverige haft så svårt för de senaste åren.
Där Zlatan Ibrahimovic var det som var skillnaden.
Avancemanget måste kännas ordentligt i kroppen på känslomänniskan och förbundskaptenen Erik Hamrén som varit ordentligt ifrågasatt av i stort sett en hel mediekår samt de flesta supportrar.
Jag tycker mig ha sett en annan och betydligt mer fokuserad Hamrén under den här playoff-veckan – och jag var själv på plats på presskonferensen efter 2–1-segern på Friends arena. De emotionellt yviga utsvängningarna och irritationen var som borta. Kvar var bara fokuseringen.
Man kan tycka vad man vill om Hamrén och vad han har åstadkommit med landslaget sedan han tog efter Lars Lagerbäck hösten 2009 – men i de här två playoffmatcherna har han kraftsamlat och fått med sig laget som levererat.
Det har som sagt inte varit så mycket ”shining” utan mer blågult blåställ.
För första gången på bra länge har Sverige spelat som det lag de måste göra med tanke på det material som finns. Nyckeln var att få med Zlatan Ibrahimovic i systemet och gå tillbaka till grunderna i svensk fotboll – och ta rygg på det sätt som gav U21-landslaget framgångar i somras.
Nu blir det EM – och det talas om minst 25 miljoner kronor netto i vinst för Svenska fotbollförbundet efter alla omkostnader. Det kommer att göra nytta för hela fotbolls-Sverige.
Nu kan man bara önska att fler unga spelare som Oscar Lewicki och Emil Forsberg får chansen framöver. Men det är en annan fråga. Vi syns i Frankrike!
Till sist: Mitt under playoffmatchen gick Sirius ut med att Ola Andersson avgår som vd (kommer dock jobba vidare med arena- och sponsringsfrågor). En mycket märklig tidpunkt att gå ut med det kan tyckas.