Tour de Ski är en underbar tävlingsform, men under mästerskapsåren – som OS 2018 och VM 2019 – så blir det lite urholkat. Särskilt på damsidan den här säsongen.
Nu hoppar Stina Nilsson av touren. Inte för att hon hade superdåliga skidor på onsdagen utan för att det var bestämt sedan tidigare. Charlotte Kalla, Ebba Andersson och Therese Johaug ställer inte ens upp i Tour de Ski.
Lite synd, tycker jag. Men jag förstår besluten. Att fullfölja ett Tour de Ski sliter på kroppen – och när det avgörs ett VM, som i Seefeld senare i vinter, så prioriteras mästerskapet.
Nästa år kommer vi att få se de bästa åkarna. Då är det varken OS eller VM.
Det var synd att Stina Nilssons skidor var så usla i masstarten. Hon åkte ändå in som tia trots att hon mer eller mindre stått stilla flera gånger för att försöka stampa bort is under skidorna.
Jag tror att Nilsson hade varit på pallen med likartade skidor och ryskorna och norskorna. Ett klassiskt masstartslopp på lätta banor – när det dessutom snöar ymnigt – passar Nilsson perfekt.
Annars har Nilssons distanslopp sett lite tunga ut i vinter. Inte alls som i OS eller i Tour de Ski förra säsongen. Men i sprint – herregud ... Ohotad skulle jag vilja säga. Där är hon lika vass som Johannes HøsflotKlæbo var under förra säsongen. Förlusten mot Jonna Sundling tidigare var rent slarv som jag ser det.
På herrsidan är det lite annorlunda när det gäller kvaliteten på årets Tour de Ski. Här får vi se de bästa åkarna.
Men onsdagens masstart var inte den roligaste tävlingen att se. Snöandet och den relativt lätta banan gjorde att i princip hela startfältet var samlat.
Norsk seger i etappen (Emil Iversen) och norsk ledning sammanlagt (Johannes HøsflotKlæbo), men jag tror att det blir rysk seger i klättringen uppför slalombacken. Jag hoppas faktiskt på det. Omväxling förnöjer.
De norska skidorna var mycket bättre än de ryska i Oberstdorf på onsdagen. Sergej Ustiugov var chanslös mot Iversen och italienaren De Fabiani. Glidet var alldeles för dåligt och det förvånar mig att den annars så observante expertkommentatorn Anders Blomquist inte uppmärksammade detta.
För mig var det glasklart när det återstod mindre än en kilometer: Ustiugovs dåliga glid kommer att fälla honom redan innan upploppet.
Det är väldigt bra att den norska dominansen inte är riktigt lika stor längre. Att ryssarna utmanar, och kanske är bättre än Norge på herrsidan, är väldigt bra. Fransmännen kan hänga med i toppen liksom ett par italienare. Nu väntar jag på tyskarna.
Om längdsporten inte ska bli en intern angelägenhet för Norge så krävs det att fler nationer kan hänga med i toppen. Inga stora sponsorer vill ha Norge, Norge, Norge och så lite Norge till. Då hoppar man helt enkelt av. Norge är trots allt en liten marknad. Sverige likaså.
Längdåkningen har långt kvar till den bredd som exempelvis skidskyttet har, men åtminstone lite mellaneuropeiskt i toppen skulle alla må bra av.
Till sist: Jag gillar inte sprintbanor med inbyggda hopp och gupp. Det är okej att bygga upp en backe på en flack låglandsbana, men där går gränsen. Nej, sluta med allt banbyggande som påminner om skicross eftersom det är en helt annan sport. Man ska vara rädd om Tour de Ski.