Jag har hånats (nåja, med glimten i ögat – tror jag) av många personer den här hösten/vintern – både helt öppet och lite i smyg. Anledningen: Jag har skrivit en hel del positivt om Sirius trots brakförluster mot både Villa och Hammarby.
Men jag har försvarat mig och sagt att bandysporten fungerar så här. En jämn match mot Villa i 60–70 minuter kan sluta typ 9–0 utan att det för den skull är Villa som har ”dragit upp farten.”
Jag säger inte att Sirius har varit bättre än Villa, Hammarby och Västerås – långt ifrån, men siffrorna har inte speglat händelserna på isen sett över 90 minuter.
Det har funnits någonting i Sirius, en synlig potential som man upptäckt om man sett alla matcher och tittat ännu lite närmare på dem.
Jag inte förvånad över att Sirius tog poäng mot Broberg. Det kunde ha varit två eftersom åtminstone en av straffarna felaktigt dömd. Kanske båda.
Nu frågar sig vän av ordning: hur kunde den där Lundh skriva att slutspelschansen är borta som han faktiskt gjorde för någon vecka sedan. Är karln lite korkad? Och ja, det är möjligt att jag är lite korkad, men inte i detta fallet.
Sirius kommer inte att missa slutspel för att laget kommer att förlora ”allt” utan för att Vänersborg, Vetlanda och Broberg kommer att ta fler poäng.
Vetlanda vinner i Lidköping och har Sandviken på gaffeln på bortaplan. Vänersborg gör likadant. När Sirius tar en poäng mot Edsbyn så tar Vänersborg två. Typ så.
Hade Sirius vunnit mot Tellus och Vänersborg hade läget varit annorlunda, för så tajt kan det vara runt slutspelsstrecket, därav min pessimism, eller realism som jag vill påstå att det är.
Till sist: Jag kritiserar sällan en domare, det är en utsatt position, men efter att ha sett tv-bilderna från Brobergsmatchen så ser jag tydligt att åtminstone en av gästernas straffar var felaktigt dömd. Vilket jag för övrigt tyckte redan i UNT:s direktrapport, utan tv-bilder.