5–5 mellan Sirius och Bollnäs. Det var det tipset som mötte mig när jag slog upp papperstidningen på onsdagsmorgonen.
Reportern Gustaf Andersson var mannen som tippat.
Jag höll inte alls med honom. När jag steg innanför dörren på jobbet så undrade jag vad som hänt med skribent Andersson. 5–5? Nej, 2–5 hade varit mitt tips, det sade jag högt och tydligt.
Nu – med facit i hand – kan man bara konstatera att fotbollsskribenten Gustaf Andersson var rätt ute. Det blev ju kryss.
Nu är Bollnäs inte alls samma lag som i fjol. Borta är Daniel Berlin och just nu även Patirk Nilsson. Men Bollnäs ska vara ett givet slutspelslag. Där finns det landslagsspelare och kanske den bäste av dem alla: Per Hellmyrs.
Sirius kvittering var rättvis. Det handlade nästan bara om Sirius under slutet av matchen. Bollnäs hade ingenting – och då talar jag om nästan hela den andra halvleken.
Jag tänkte skriva att Sirius övertag var skenbart, att Bollnäs kröp tillbaka och bevakade sin ledning. Men samtidigt: att försvara en tvåmålsledning i bandy över 45 minuter är svårt och var knappast någon medveten taktik.
När jag pratade med Sirius lagkapten Lars Fall efter matchen så hyllade han sitt lag. Inget tal om att Bollnäs frivilligt lät Sirius äga boll.
Jag är beredd att köpa Falls resonemang. Varför skulle Bollnäs göra så, och hur kunde Sirius skapa så pass heta chanser om Bollnäs hade full koll?
Nej, det här var Sirius match i andra halvlek.
Betydelsen att Kalle Mårtensson fick dundra in kvitteringen ska verkligen inte underskattas. Det finns potential i den bandyspelaren, men efter en tung tid i Hammarby har säkert självförtroendet fått en rejäl knäck.
Nu skulle Mårtensson ha gjort fler mål. Jag minns friläget i första halvlek där han inte ens fick iväg något riktigt skott, och så det "halva friläget" en bit in i andra när han fick bollen för långt ifrån sig.
Men bara att Mårtensson är framme och hugger där det händer är ett gott tecken för honom – och Sirius.
Jag kunde ändå skönja en viss Siriusbesvikelse i korridoren under läktaren, detta efter kryss mot SM-finalisten. Detta vittnar om att det är annat Sirius den här säsongen, det kan jag jag konstatera ännu en gång.
Slutspel? Nja, kanske inte, men fortsätter laget så här är man med i kampen på allvar. Gott så.