I början av april föll fältävlansryttaren Sabrina Manganaro på det 13:e hindret under nationell tävling i Italien. Hon avled omedelbart i samband med fallet. Dödsfallet var inte årets första, och kommer nog dessvärre inte vara det sista heller.
Ridsporten är som ni vet väldigt populär i Sverige, men alla mynt har en baksida …
Varje år sker cirkaa 13 000 olyckor som kräver sjukvård, av de skadade personerna är nästan 6 000 under 18 år. Vår hobby inkluderar stora djur, vi kommer aldrig lyckas få ned skadesiffran till noll, men vi kan väl gemensamt försöka minska den. 13 000 är en hög siffra, bara fotbollsutövarna lyckas göra sig illa oftare än vi.
Nästan varje dag ser jag en uppsutten ryttare utan hjälm, inte nödvändigtvis i verkliga livet varje dag – men genom sociala medier och andra kanaler flera dagar i veckan. Jag är inte längre en formbar tonåring som har en massa äldre förebilder, jag har bestämda åsikter och mina förebilder är många, både yngre än mig och jämngamla, de hjälmlösa bilderna påverkar alltså inte mitt omdöme negativt.
Jag har varit aktiv inom ridsporten sedan barnsben, de allra flesta av mina vänner är också ryttare och jag spenderar varje ledig timme med hästar. Under mina år inom ridsporten har jag allt för ofta stött på rutinerade ryttare som under sommarhalvåret värderar frisyren högre än hjälmen och som under vinterhalvåret tycker mössan för att hålla öronen varma har högre prioritet än hjälmen – nu får det vara nog!
Enligt statistik skadar sig den vana ryttaren oftare än nybörjaren, så argument som ’jag vet vad jag gör’, ’jag kan rida’ eller ’jag ramlar inte av’ – det är inte längre godkända argument.
När du väljer att publicera bilden då du sitter till häst utan hjälm på Instagram så uppmanar du, förhoppningsvis omedvetet, dina yngre följare att vara lika häftig som just du är. Vad ger dig den rätten?
Tävlingsklubbar och ridskolor måste tillsammans arbeta för ett bättre hjälmklimat inom sporten. Ridskolorna har som uppgift att inte bara tala om att du bör, utan också varför du bör, och tävlingsryttarna måste föregå med gott exempel – och inte uppmuntra ridning utan hjälm.
Du som tävlingsarrangör måste vara noga med att ha nolltolerans – se till att ha en överdomare på plats som har ögon i nacken. Du som tränare kan ha hjälmtvång under varje uppsutten minut, inkluderat uppvärmning utanför träningen. Du som stallägare bör inte acceptera ridning utan hjälm på din gård, vare sig det handlar om en fin bild till studenten eller ett dressyrpass på banan.
Vi har alla ett ansvar, och jag tror vi kan minska skadesiffran – vi börjar i Uppland.
Jag publicerar mina hjälmbilder under #säkermed-sportriders, skapa en #säkermed-hashtag för din förening också, så har vi börjat någonstans – tillsammans!