Ungefär vid samma tid förra året skrev jag att Sirius just då var bäst i superettan och skulle få bära favoritskapet kommande år – detta tack vare säsongen klubben då hade i ryggen (föll i kvalet mot Falkenberg) och att truppen var färdig.
Det slutade väl får man lugnt säga – med tanke på att det blir allsvensk fotboll på Studenternas i vår.
Men då hade Sirius en lönebudget som var på den övre halvan i superettan.
Nu är Sirius lika långt framme med truppbygget (även om den andra målvaktsplatsen ska lösas) – och är en av få allsvenska klubbar (finns det någon annan?) som uttryckligen säger sig ha värvat färdigt.
Men att Sirius tack vare det kommer tillhöra övre halvan även i allsvenskan?
Det vore så klart dumt och okunnigt att tro det.
Både bland toppklubbarna och ”hålla sig kvar”-konkurrenterna lär det rassla till rejält de kommande månaderna med spelare långt över vad Sirius har råd med.
Fast ser man till de troliga bottenlagen måste man ändå säga att det ser ljust ut med Uppsalaögon.
Varken AFC United (fortfarande utan tränare och med en trolig spelarflykt som följd), Halmstad (hade en tunn trupp i superettan och har det fortsatt) eller Gif Sundsvall (tunt även där och fortfarande ingen tränare klar) så sitter helt klart Sirius i pole position för att klara ett fortsatt allsvenskt kontrakt när försäsongen drar i gång i början på januari.
Nu kanske någon invänder att tränarna Kim Bergstrands och Thomas Lagerlöfs höstvärvningar inte är de mest uppseendeväckande – och kanske till och med namnmässigt svagare än de som gjordes förra hösten (Benny Lekström, Kujtim Bala, Alexander Nilsson och Dragan Kapcevic).
Det kan jag till viss del hålla med om.
Samtidigt är utvecklingspotentialen stor – om inte mycket stor – hos spelare som Diego Montiel och Stefano Vecchia Holmquist som jag tror kommer att passa bra in Sirius sätt att spela vad det lider.
Att målvakten Joshua Wicks kommer att hålla i allsvenskan är jag inte heller orolig för. Amerikanen har varit grym i AFC United de senaste åren och var troligen den bästa målvakten i superettan den gångna säsongen.
Frågetecknet enligt mig är mittbacken Johan Eiswohld från Ängelholm som ska ersätta ratade Patrick Hopkins med en vassare passningsfot och bättre speluppfattning bredvid givne Oscar Pehrsson. Att klara den sortens spel i superettan är en sak. I allsvenskan en helt annan. Min uppfattning är att Eiswohld kommer att få en hel del att bevisa under försäsongen där den första träningsmatchen är borta mot Örebro 21 januari. Om han inte visar sig hålla måttet så tror jag att det där med ”slutvärvat” kommer förändras till ytterligare en mittback i truppen innan fönsterstängningen 31 mars.