Premiäråret 1915 blev det bara segraren Gunnar Enderlein, som klarade tävlingen inom den föreskrivna respittiden. Av 17 startande var det bara ytterligare två som tog sig tillbaka till Stockholm för egen maskin. Året efter då Norrköpingsbröderna Ringborg - Ludvig Erik och Birger - belade de två första platserna var det fem av totalt elva startande, som nådde målet.
Efter två års världskrigsuppehåll var det dags igen 1919. Från Stockholm gjordes en sväng ner i Östergötland, innan det blev dags att återvända till huvudstaden. Gustaf Göthe vann. Edvin Sagström, 26-åring från Fjärdhundra, kom tvåa bland de fyra(!), som kom i mål.
Uppland hade satt sig i respekt på allvar och sagde Sagströms första hjulavtryck skulle förstärkas succesivt under årens lopp. 1934 kunde ”Sagis” ta hem den fjärde kåsatrofén för alltid efter att ha segrat också de närmaste två föregående åren. När ”Sagis” sedan ställde undan kåsacykeln för gott skall ha visst ha genomfört 17 lopp.
Edvin Sagströms kåsasegrar blev försmak på en uppländsk framgångssaga med ytterligare 12 segrar i huvudklassen från 1952 till 1986.
1952 Elon Forsberg, Uppsala Motorcykelklubb
1954 Bill Nilsson, MK Orion
1955 Gunnar Johansson, SMK Uppsala & Roine Lööf, UMCK
1956 Gunnar Johansson, SMK Uppsala
1957 Karl-Erik Sjöblom, SMK Uppsala
1958 Bill Nilsson, MK Orion
1959 Gunnar Johansson, MK Orion
1972 Torbjörn Jansson, MK Orion
1973 Torbjörn Jansson, MK Orion
1977 Torbjörn Jansson, MK Orion
1980 Sune Strömberg, MK Orion
1986 Dick Wicksell, SMK Uppsala
Tre kåsainteckningar åstadkom också Torbjörn Jansson, men de fördelades på två olika pjäser, så därför fick han aldrig glädjen att ta hem det åtråvärda segrarpriset för alltid.
Som synes har det redan gått 30 år sedan Dick Wiksell triumferade. Så det borde snart vara dags igen. Varför inte redan i år?