Ingen stoppades av simning i lervatten

Ett styrkeprov utan dess like – eller bara en familjelek? Gropen Extreme i Sunnersta engagerar, den saken är klar. Speciellt ett hinder gav upphov till en och annan svordom.

Gropen Extreme.

Gropen Extreme.

Foto: Håkan Lundh

Multisport2019-05-25 16:25

Tidigare säsonger har deltagarna sluppit att simma. Så inte i år.

Nere vid Fyrisån, där det var som smutsigast och lerigast, var det simning som gällde. Brunt vatten och en lukt av lera och stillastående vatten.

Där var det ingen lek, det kan man lugnt säga.

– Jag tog ett stort skutt ut i vattnet och trodde att det skulle vara grunt, men det var djupt. Det kändes som att jag landade extra djupt, det var nog en grop där många andra hade landat tidigare, säger Per Andersson från Karlstad.

Det stora klagomålet (nåja, man ställer ju upp frivilligt) var temperaturen i vattnet och inte leran och lukten. Inte ens vattendjupet, säkert en och en halv meter, verkade avskräckande.

De allra yngsta fick "bogseras" över vattnet mellan mamma och pappas armar, men det var tydligt att det fanns även vuxna icke simkunniga deltagare. Här var det hundsim, eller någon typ av sprattel med armar och ben som gällde.

Att krypa under en bil och sedan rakt ner i ett lerhål hör till vanligheterna i denna typ av tävling. Eller armgång, eller att bada i en container fylld med lerigt vatten, eller varför inte åka kana på en vattnad (och såpad!) bana.

Dessutom all löpning upp och ner, ibland bärandes på stockar eller vikter.

Man kan fråga sig varför det verkar så kul att så fullständigt gegga ner sig och samtidigt springa en mil.

– Hur ofta får man som vuxen hoppa i pölar och åla fram i lera, säger en glad Natalie Balder-Nordgren, som åkt ända från Karlstad för att för första gången tävla i Gropen Extreme.

Hon och sambon Per Andersson har noll erfarenhet av extremsport, men det var inte första och sista gången.

– Vi ångrar absolut ingenting. Det kommer att bli fler gånger, vi kommer tillbaka hit, säger en lerig men nöjd Natalie Balder-Nordgren.

Det spelade ingen roll vilka hinder det var, allt var lika roligt.

– Nja ... inte armgången, den var värst, säger Per Andersson och vänder blicken mot sambon, som inte alls håller med.

– Den var roligast, säger hon som en rejäl pik till Per.

Det var Pers lumparkompis David Ekelund som tipsade om Gropen Extreme och när Natalie såg ett klipp från tävlingen på Facebook så var det klappat och klart: vi anmäler oss!

Fredagens regn över Uppsala gjorde att banorna om möjligt blev ännu tyngre att springa. Men å andra sidan, när vädret är dåligt och regnet hänger i luften, så spelar det nog ingen roll om man blir lite lerig i ett hinder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!