I Sotji 2014 stod längdskidåkningen för 11 av 15 svenska medaljer och det åter till längdskidspåret ett stort fokus kommer att ligga när Pyeongchang öppnar dörren för en ny vinterfest. Länge var det inte så.
Det gick 18 år mellan Gundes seger på femmilen i Calgary 1988 och Lina Andersson och Anna Dahlberg sprintstafettguld i OS i Turin 2006. 18 år!
Den där sprintstafetten gjorde att barriären någonstans försvann och sedan dess har Marcus Hellner stått för tre guld och ett silver i OS, och Charlotte Kalla äger två guld och tre silver. Både Hellner och Kalla har nu chansen att bli Sveriges bästa vinterolympier genom tiderna om de gör lyckade OS.
Framför allt kommer spelen i Sydkorea att handla om Charlotte Kalla. Och Stina Nilsson. Att de två tar medaljer står helt utan tvivel. Bara skador, stavbrott, naturkatastrofer och internationell terrorism kan sätta stopp för våra svenska världsstjärnor i längdspåret.
Om Kalla även närmar sig namn som Sixten Jernberg, Gunde Svan och Thomas Wassberg, som står på fyra OS-guld vardera, återstår att se, men hon har chansen.
Lördagens skiathlon kickar i gång den här OS-festen och jag blir inte förvånad om Kalla slår till direkt. En medalj i början av ett spel brukar kunna sätta skjuts på tillställningen, lätta på pressen för dem som följer efter, och visa för andra att framgången lurar runt hörnet bara man vågar och vill.
Sveriges olympiska kommitté (SOK) har åtta medaljer som ett realistiskt mål för den svenska truppen och det är blygsamt tycker jag. Efter en snabb titt i OS-programmet ser jag att vi åtminstone har tio realistiska medaljer på förhand.
Och då har jag inte ens tänkt på om ...
…. Fredrik Lindström vaknar på rätt humör i skidskyttet?
… vi kommer ha två svenska curlinglag i nya medaljmatcher?
…. Calle Halfvarsson och Marcus Hellner kan toppa formen?
… André Myhrer får fart?
…. damkronorna kan ta sig till en medaljmatch i Leif Boorks sista OS?
… Tre Kronor kan hotta upp en OS-hockeyturnering som på förhand ser lite blek ut, utan alla NHL-stjärnor.
Vips pratar vi plötsligt om 15–16 medaljer. Det är inte helt omöjligt. Och det är dit vi ska sikta tycker jag. Det är kravet både som både SOK och vi som står utanför och tittar på måste ha nu när vi skickar folk till OS.
OS kommer att handla en hel del om längdskidor, men också om två freestyleskidåkare. Henrik Harlaut blev besviken sexa under vinter-OS i Sotji 2014, men kör för medalj nu. Detsamma gäller Jennie-Lee Burmansson. 15-åringen leder världscupen i vinter och om hon tar OS-guld i Sydkorea blir hon den yngsta guldmedaljören genom tiderna.
Ja, vad ska man säga?
En sport med poängbedömning som är snudd på omöjlig att förstå sig på för icke invigda. Men det kan inte hjälpas. En final i slopestyle blir plötsligt under någon timme snudd på lika intressant som vilket skidlopp med Charlotte Kalla som helst.
Är det OS så är det.