I veckan var det upptaktsträff för allsvenskan och superettan. Det mesta var sig likt så klart. De flesta lagen hade ”tränat bättre än någonsin” och tränarna vädrade sin besvikelse över de många skadorna. Frågor ställdes, svar gavs, några nickade och några gäspade.
Allt om det sportsliga och tankar har ni kunnat läsa i UNT i veckan, men det jag tänkte fokusera på var att upptaktsträffen förvandlades från en branschträff till mer av en reklamträff. Vad pratar jag om? Jo, tidigare år, så långt bak jag kan tänka i alla fall, så har alltid publiken på plats fått rösta via mentometrar om hur säsongen kommer att sluta. Det handlar då om spelare, ledare och medier på plats som alltid ger ett bra underlag för hur säsongen kommer att sluta.
Ibland fick församlingen rösta både före och efter lagen hade intervjuats, ibland bara före och ibland bara efter. Hur som helst, där hade vi underlaget för texter och förväntningar. Samma sak gällde vem som blir skyttekung till exempel.
I år var dock upplägget ändrat. Svensk fotbolls största sponsor, det statliga spelbolaget, hade monopol. Det enda som presenterades var deras odds för hur serien skulle sluta samt vem som skulle vinna skytteligan. Hela träffen präglades sedan av det där oddssättningen var underlag för frågorna. Någon annan bild gavs aldrig och medierna på plats blev därmed, i princip, tvingade att publiceras oddsen. En bitter eftersmak tycker jag på annars trevlig träff där vi i vanlig ordning fick lite mer att ta på inför premiären av superettan och allsvenskan nästa vecka.
Visst, oddsen kan nämnas, men bör absolut inte ligga som grund för hela upptaktsträffen. Oavsett hur mycket cash förbundet får från sin sponsor. Eftersom jag var även på hockeys upptaktsträff drygt ett halvår tidigare så jämför jag främst med den tillställningen. Där röstades det, som jag tidigare skrivit om, från publikens håll. Ett tydligt resultat med Västerås och Björklöven i topp (nu blev det som bekant inte riktigt så) samt ett inslag där tränarna fick lägga sina röster på vilka lag som spelar den hockeyallsvenska finalen. Mer djup och mindre sponsring.
Som avslutning kan jag citera Uppsalatränaren Poya Asbaghi som, när han fick frågan om hur det var att hans Dalkurd var tippat trea, sade: ”Jag tror inte att oddssättaren har sett Dalkurd spela en enda gång”. Det säger det mesta.