Förra året var Rospiggarna nykomling i elitserien. Många experter, däribland Cmores Mats Olsson, tippade att laget skulle komma sist och alltså ramla ur direkt.
Det blev inte så – långt ifrån. Rospiggarna gick till semifinal.
Om några månader inleds en ny elitseriesäsong, men tro inte att Mikael Teurnberg sitter sysslolös trots att det är mitt i vintern.
Han är inte bara lagledare i Rospiggarna. Han gör det mesta.
Den här tiden på året är det marknadschefen Mikael Teurnberg och inte lagledaren Teurnberg som jobbar. Andra gånger är det sportchefen Teurnberg som arbetar och nästa gång är det styrelseledamoten som säger sin mening på ett möte.
Mikael Teurnbergs titlar är många – och han trivs med det.
– Men det är klart att det finns baksidor. Vad ska jag säga? Det är en jäkla press, det fick jag känna av första året (2010) när jag blev lagledare ”fem i tolv” och vi hade en tuff säsong i elitserien. Men samtidigt lärde jag mig mycket.
Du verkar leva och jobba dygnet runt med speedwayen, även nu när det är vinter. Man kan tänka sig att det blir FÖR mycket ibland, eller?
– Jo, det är klart ...
Han funderar en stund och säger sedan allvarsamt:
– Jag har ett äktenskap bakom mig. Att det inte höll berodde väl inte bara på all tid som speedwayen tog, men det spelade säkert in.
Många som har träffat Mikael Teurnberg har säkert uppfattningen att det är en superlugn och kanske aningen tillbakadragen person, men ingenting kan vara mer fel.
Teurnberg har temperament, men han visar det inte så ofta – i alla fall inte så att vanligt folk kan se eller höra det.
Han blir lite förvånad när UNT:s reporter talar om hans temperament. Han säger att han brukar uppfattas som en lugn person som aldrig hetsar upp sig särskilt mycket, men han ger UNT helt rätt i påståendet om det relativt heta humöret.
Vad är det värsta du sagt eller gjort på en speedwaybana eller i depån?
– Det var i min ungdom ... (sedan kryper det fram att han var ”23 år, eller möjligen 25” eller något sånt!)
– Det var inte bra alltså, det som hände.
Han blir tyst i någon sekund och för ett ögonblick tror UNT att han ångrat sig och inte alls vill svara på frågan, men så är det inte.
– Jag körde omkull och blev utesluten. Jag sprang upp till domartornet och började skälla på domaren. Jag kom inte ihåg vad jag sade, eller det kanske jag gör, men det går inte att trycka i tidningen, säger han med ett stort leende.
Alla ska veta att det är skillnad på att skälla på en domare i speedway jämfört med alla andra arenaidrotter där domaren oftast bara är några meter från händelsens centrum. I speedway måste man ställa ifrån sig motorcykeln, springa över hela banan, ut bland publiken och ta trapporna upp till domarhytten.
– Man borde ha lite tid på sig att lugna ner sig, säger Teurnberg med ett skratt.
Det är ungefär som om Victor Rollin-Carlsson i Almtuna skulle snöra av sig skridskorna och springa upp till videomåldomaren för att skälla ...
Har du någonsin blivit pååkt med avsikt?
– Ja, det har hänt några gånger. Jag har blivit upptryckt i staketet helt medvetet, säger Teurnberg och nämner även en förare med namn, som dock inte är den mest kända och som har slutet för länge länge sedan.
Glädje, sorg och ilska ligger nära varann känslomässigt. Har du lätt för att gråta?
– Ja, det kan jag ha, när jag ser något på tv som berör.
Nog om detta. Vad är ditt bästa speedwayminne alla kategorier?
– Oj oj oj, det var svårt. Det är så mycket, men något som var stort för mig personligen var när jag fick chansen att köra i England 1992.
Numera kör speedwayåkarna lite överallt. Polen är störst, Sverige tvåa. Men då, 1992, var England särklassig etta. Det var den engelska ligan som gällde. Punkt.
– Jag hade farsan med mig när vi åkte över till England. Jag hade pratat mycket med Tony Rickardsson som körde i England och han hjälpte mig med kontraktet. Sedan åkte jag hem och packade och åkte tillbaka. Vi var väl fem eller sex svenskar som åkte i England på den tiden.
På en karta i sitt arbetsrum i villan i Häverödal har Teurnberg en karta på väggen med nålar på alla platser där han kört speedway. Två nålar sitter långt långt österut i Ryssland, men flest är det i England, som ser ut som en igelkott.
Speedwayåkare är säkert kända för många saker, men en av dem är envisheten, att tävla trots att man är skadad eller har 39 graders feber.
– Jag vet killar som har tävlat med brutet nyckelben. Man plågar sig igenom. Det är ett tufft släkte och många gånger är det på gränsen, säger Teurnberg och berättar om det som är i särklass jobbigast med att vara speedwayledare:
– När någon kraschar och ligger på banan. Det är jobbiga sekunder. Jag vet hur det kan vara, man är ganska så liten när man ligger där. Något som jag är noga med som ledare är huvudskador, det ska man vara försiktig med.
Rospiggarna vann publikligan 2014 och laget gick till SM-semifinal. Klubben verkar må bra, något som Mikael Teurnberg bekräftar, och han bör veta eftersom han bland allt annat är marknadsansvarig.
– Framgångarna i fjol har öppnat dörrarna ännu mer. Jag ska inte säga att det är lätt, men nu är det mer tiden som inte räcker till.
Det låter oerhört positivt. Kommer förningen att dra in mer pengar än i fjol?
– Ja, jag hoppas det. Vi är inte sålt arenanamnet ännu och är inte klara med alla avtal, men det märks att många vill synas ännu mer, säger Teurnberg, som berättar att ett nytt bygge har inletts på Parken.
Till vänster om depån sett från domarhytten kommer det att byggas en ny vip-läktare som ser väldigt ”lyxig och avancerad” ut på ritningarna. Klubbens förhoppning är att läktaren ska vara klar senast till den individuella SM-finalen i månadsskiftet juli/augusti.
Speedwayarenorna känns genuina, en doft av 60-tal och 2015 på samma gång.
– Det är en del av speedwayen. Bandyhallar ... ja, vad ska man säga? Bandyn har spelat utomhus i alla tider och det är det som är tjusningen. Nu får jag väl allt bandyfolk på mig, men det kan jag ta.
– Tänk dig publikdagarna i juli i Hallsta, då vill man vara ute, då är speedway en stor upplevelse.
Fast ibland skulle man önska att även speedwaybanorna hade ett tak. Inställt på grund av regn är inget man vill uppleva.
Om du fick sätta ihop ett drömlag, oavsett poängsnitt, hur skulle det laget se ut?
– Jag tycker att jag har ett drömlag i dag!
Okej, bra svar, men alla tiders drömlag, hur skulle det se ut?
– Tony Rickardsson, Andreas Jonsson, Bruce Penhall, Hans Nielsen, Greg Hancock, Michael Lee, Shawn Moran och så skulle Per Jonsson och Anders Michanek få plats i truppen.
Vem blir världsmästare 2015?
– Du vet mitt svar! Får Andreas Jonsson en bra start på säsongen så både tror och hoppas jag att han vinner. Han var bäst i fjol om man räknar de tre sista deltävlingarna.
Till sist: Hur kommer det att gå för Rospiggarna 2015?
– Målet är att ta sig in bland de fyra bästa och sedan får man se då hur förutsättningarna ser ut.