I måndags räddade den 36-åriga veteranmålvakten Janine Beckies straff i 69:e minuten och Sverige vann åttondelsfinalen mot Kanada med 1–0.

Hedvig Lindahl kastade sig långt till höger av en anledning. Tillsammans med landslagets analytiker och målvaktstränaren Tomas Håkansson visade kartläggningen av Beckie att det var där bollen skulle hamna.

Två kvadratmeter lappar

Artikelbild

| Hedvig Lindahl och målvaktstränaren Tomas Håkansson pratar ihop sig under en träning. Arkivbild.

Man hoppas att hon går åt det hållet som scoutingen har visat. Det är inte alltid man vet, ibland har de bytt mycket. Just Beckie kände jag att "hon brukar gå där". Då tänkte jag "nu ska jag stå och inte ge henne att jag går tidigt". För då kan de ändra sig, och läsa målvakten. Sedan är det bara "lugn, lugn, lugn – explodera", säger Lindahl.

Scouting av motståndarnas straffskyttar och avslutare är något Sverige lägger flera timmars arbete på under VM. Och hela landslaget ser kartläggningen i omklädningsrummet, där ytor på totalt två kvadratmeter är fyllda av anteckningar.

Vi har lappar på alla fasta situationer, både offensivt och defensivt. Våra analytiker plockar ut klipp på olika straffläggare. Jag tittar på dem och våra målvakter tittar på dem, sedan sammanställer vi, säger Tomas Håkansson.
Till och med jag visste var hon (Beckie) skulle skjuta, vi har det uppsatt i omklädningsrummet, säger Kosovare Asllani och tillägger:
Det är väldigt många lappar i vårt omklädningsrum.

Tomas Håkansson, som samarbetat med Lindahl i snart två år, medger att det finns vissa risker med att vara för påläst, och därmed inte tillräckligt i nuet.

Inför en straffläggning när det är kanske fem eller sex straffskyttar blir det lite jobbigare så klart. Svårare för målvakten att hålla reda på. Det är lätt att man hamnar i att "vad lägger den här straffskytten", då tappar man fokus och är rökt ändå.
En sak är att gå åt rätt hörn, en sak är att välja när man ska gå. När bollen lämnar foten, att man har tyngdpunkten rätt.

Gerhardssons miss

Förbundskapten Peter Gerhardsson erkänner att han missade Lindahls storräddning senast, då han satte sig på bänken under en VAR-granskning, fick skymd sikt och inte såg sändningen på Parc des Princes tv-monitor.

När det blev det här "var det straff?" hamnade jag i en tung suck och gick och satte mig för att kolla. Då kom det folk i vägen, säger han.
Jag var en av få i världen som missade den. Reprisen har jag sett, och framför allt stillbilderna som är fantastiska, men jag fick inte se den lajv, tyvärr. Det får gärna komma igen mot Tyskland, så att jag får se en sådan där räddning igen.