Ett golfslag för hälsan

- Jag har svårt att tänka mig någon annan sport som ger en så allsidig träning som golfen. En regelbunden golfrunda har positiva effekter på både konditionen, muskelstyrkan och balansen, säger professor Bengt Saltin, vid 75 års ålder fortfarande aktiv forskare vid Köpenhamns muskelforskningscentrum.

Även om han själv föredrar en skidtur eller orienteringsrunda anser han att en rad studier ger stöd för att just golfen har en del särskilda fördelar som utövarna kan ha nytta av långt upp i högre åldrar.
- Det slutliga belägget för golfens positiva hälsoeffekter är en stor och välgjord svensk undersökning som för ett par år sedan visade att golfare löper halverad risk att dö i förtid och kan räkna med att leva fem år längre liv än vad "medelsvensken" gör, säger Bengt Saltin.
Innan den undersökningen gjordes fanns några andra studier som försökt ta reda på hur hälsan påverkas av att börja spela golf. Bengt Saltin nämner till exempel en finsk studie i vilken 55 fysiskt inaktiva medelålders män började regelbundet spela golf, medan ett lika stort antal "jämförelsemän" fortsatte att vara fysiskt inaktiva.
- Efter fem månader hade männen som gick en 18 håls golfrunda två till tre gångar i veckan påtagligt bättre kondition och starkare muskulatur i bålen än männen i jämförelsegruppen. Golfarna hade också förbättrat sockeromsättningen och halterna av nyttiga blodfetter, säger Bengt Saltin.

Eftersom en 18-håls golfrunda innebär en promenad på fem till sex kilometer innebär det att en flitig golfare rör sig uppemot ett par mil eller mer på golfbanan varje vecka, om än i betydligt makligare takt än den som väljer att i stället avverka samma sträcka i motionsspåret.
Men Bengt Saltin håller inte med dem som säger att golf innebär en form av lågintensiv träning som passar dem som inte gärna vill ta ut sig ordentligt.
- Studier på golfare i olika åldrar visar att golf i vart fall för dem som kommit upp i pensionsåldern är en högintensiv träning, där de allra äldsta praktiskt hela tiden ligger nära sin maximala puls, säger Bengt Saltin.
Men vad är det egentligen som händer i musklerna på dem som regelbundet svingar en golfklubba och drar en golfbag flera kilometer? I sin egen forskning har Bengt Saltin studerat muskelprover från både fysiskt inaktiva personer och idrottsutövare, däribland golfare.
- En viktig förändring vid uthållighetsträning är att det bildas fler små fina blodkärl, som försörjer muskeln med blod, näring och syre. Då ökar konditionen eftersom muskeln kan arbeta längre utan att bli trött, säger Bengt Saltin.

Men att det bildas fler fina så kallade kapillärkärl förbättrar inte bara muskelns eget arbete.
- Med fler kapillärer förbättras sockeromsättningen i kroppen vilket bidrar till att motion skyddar mot åldersdiabetes. Att ha många fina blodkärl förbättrar också blodfetterna eftersom det i väggarna på kapillärerna finns ämnen som bryter ner de farliga blodfetterna, förklarar Bengt Saltin.
Alla typer av uthållighetsträning leder till att det bildas fler kapillärer. Men golf ger en extra bonus genom att också hjälpa till att träna upp muskelstyrkan.
- Studier vi gjorde för många år sedan visade att muskelstyrkan i framför allt i armarna, men också i benen var betydligt bättre hos golfare än hos svensken i gemen. För äldre kan bevarad muskelstyrka vara till och med viktigare än god kondition för att kunna fortsätta leva ett oberoende liv, säger Bengt Saltin.

Även om skador är ovanliga kan man fråga sig om golf inte också har biverkningar. Den som sett hur en och annan golfare reagerat på egna missar kan undra om detta verkligen befrämjar hälsan.
- För länge sedan gjorde jag en del mätningar på elitgolfare som visade att pulsen sköt i höjden och halten av stresshormon i blodet steg när de gjorde något misstag. Men till skillnad från ofrivillig stress verkar denna självvalda starka stress inte att vara negativ, säger Bengt Saltin.