Skogshuggare Eskhult tänker kapa åt sig ett SM-guld
Andreas Eskhult har blivit bandyns svar på fotbollens skogshuggare Klas Ingesson.Med en skog på 85 hektar att sköta om blir det många timmar som går åt till avverkning och att köra skogsmaskin.I dag tänker han även kapa åt sig ett efterlängtat SM-tecken.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
- Det är ganska mycket att göra på gården, som avverkningen till exempel. En del ved tar vi för egen del och en del säljs vidare, berättar Andreas, Storvretasonen som lämnade Sirius för Bajen 1998 har sedan dess, med fjolårssäsongen i ryska Raketa Kazan som undantag, blivit det grönvita Stockholmslaget trogen.
Det han inte visste om skog har han fått lära sig av svärfar. Numer sitter han lika vant, nästan, i skogsmaskinen som han agerar ute på isen.
Skogen är på 85 hektar och därtill finns åkermark på 40-45 hektar. I ladugården finns det möjlighet till mjölkproduktion, men att bli bonde på heltid är inget Andreas tänkt sig. Ladugården arrenderas just nu ut och så kommer det att förbli.
Han säger att han trivs med lugnet i skogen, men i dag klockan 14.00 och två timmar framåt blir det dock allt annat än lugnt. Över 20 000 åskådare förväntas sluta upp runt Studenternas för SM-finalen.
Andreas trivs med det också.
- Det är härligt. Som att åka in i en gryta, säger Andreas och fortsätter:
- Det gäller att ta in alla intryck och njuta av allting som är under den här dagen. Att man uppskattar att man är där och inte gräver in sig för mycket i matchen och missar hela festen.
Femte gången gillt?
Det heter tredje gången gillt men det är inget spelarna i Hammarby har förstått. Tredje gången gillt för Söderlaget att vinna SM var redan för fem år sedan och när de i dag äntrar Studenternas is är det för sjätte gången i finalsammanhang. Andreas är med för femte gången.
Han vet hur det är att spela SM-final — och förlora.
De fyra SM-silvren har svårt att glädja sig åt när det inte finns ett guld hemma i bokhyllan. Att tjata om alla de "missade" gulden är inget Hammarbyare gillar, men det är ändå ofrånkomligt.
Frågan är om det går vägen den här gången.
- Vi hade egentligen en bättre chans mot Edsbyn förra gången (2004) än nu. Då var vi favoriter, nu är det de som är det. De är ganska stora favoriter dessutom.
Säger du inte det för att lägga pressen på Edsbyn?
- Jag tycker inte att de är det, men pratar du med folk runtomkring så säger de det. Jag har gärna känslan inom mig att vi är favoriter, man måste ha den känslan, annars är man slagen på förhand, säger den tekniske mittfältaren.
Vad tycker du om säsongen som helhet, för dig?
- Är relativt nöjd, men hade ändå kunnat prestera mycket bättre.
För laget?
- Vi åkte på några uddamålsförluster i allsvenskan och höll på att missa elitserien, men missflytet vi hade i allsvenskan fick vi tillbaka i elitserien. Vi är helt klart nöjda.
Att de klarade av att vinna mot Västerås i semifinalen redan i söndags och slapp en femte och avgörande match i onsdags var viktigt. Vilotiden och chansen till laddning inför finalen har med det blivit betydligt bättre.
- Vi spelade fem matcher mot Sandviken i semin 2004 och då kände i alla fall jag att jag bränt mycket krut när det var dags för final, säger Andreas.
Vad gav förra årets spel i Ryssland? Gav det något över huvud taget förutom ett äventyr och lite pengar på fickan?
- Det gjorde det säkert, men det är svårt att peka på något speciellt. Jag skjuter nog lite bättre nu än tidigare.
Om frågan om de tidigare finalförlusterna är en given fråga när man pratar med Andreas är hur hans tanker är om en eventuell återkomst till Sirius en annan.
- Det blir Hammarby nästa år också, jag har ett år kvar på kontraktet och vill gärna fullfölja det. Jag kan mycket väl tänka mig att spela i Sirius i en framtid. Om jag inte längre tycker det är roligt i Hammarby kan det bli så. Det var i Sirius jag startade och jag trivs bra i Uppsala.
Hur länge till håller du på?
- Det beror hur det går med allting, med familj och med gården och om jag tycker det är roligt. Som det känns nu så spelar jag ganska många år till.
Med det ökar chansen att han får vinna guld.
Om han inte tar den redan i årets final ...
FAKTA - Andreas Eskhult
Ålder: 28 (fyller 29 den 1 april)
Bor: Husby-Långhundra
Familj: Frun Anna och sonen Emil nio månader.
Yrke: Bandyspelare
Längd: 183 cm
Vikt: 86 kg
Klubb: Hammarby IF
Moderklubb: IK Sirius
Övrig klubb: Raketa Kazan, Ryssland (04/05)
Position: Mittfältare
Landskamper: 41
Meriter: VM-guld (2003), VM-silver (2004), SM-silver (2000, 2001, 2003, 2004)
Aktuell: Spelar i dag sin femte SM-final på Studenternas.
FAKTA - Andreas om finalförlusterna
2000 Sandvikens AIK 5-8
- Det var mest se och lära för våran del, framför allt för mig. Det kändes som att Sandviken var ett bättre lag.
2001 Västerås SK 3-4
- Då var det värre. Jag tycker att vi var det klart bästa laget under säsongen och borde kanske vunnit den matchen. Andreas Bergwall (nu i Hammarby) var riktigt bra i målet. En bitter förlust.
2003 Sandvikens AIK 4-6
- Lite hugget som stucket. Kunde gått hur som helst. Sandviken var favoriter och lite starkare. Inte helt orättvist.
2004 Edsbyns IF 6-7
- Den förlusten är absolut värst. Det var absolut våran match och våran säsong. Även om Edsbyn vann SM kändes det som att vi var det bästa laget. Det sätt som de vände på är overkligt, det känns inte som att det har hänt.
Så jobbar vi med nyheter