En behovsanalys som landstinget gjort för sjukhus vården på Akademiska sjukhuset visar att antalet patienter kommer att öka med 14 procent till år 2025. Det ger en kostnadsökning på 38 procent eller drygt en miljard kronor. Kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdomar och prostatacancer spås öka mest. Men även kostnaderna för kol, stroke, lårbensfrakturer, lungcancer och diabetes väntas öka kraftigt.

Inna Feldman, statistiker vid landstingets samhällsmedicinska enhet, har gjort prognosen och tror att den mycket väl kan visa sig vara i underkant.
– Vi har bara räknat på en åldrande befolkning. Tar vi med faktorer som att vi upptäcker cancer tidigare, kan erbjuda nya behandlingar och operera också mycket gamla personer så ökar kostnaderna. Vi har gjort de här analyserna tidigare och tittar man tillbaka så har de stämt ganska väl, säger hon.

Analysen bekräftas av långtidsprognosen Framtidens utmaning från arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. Den spår att kostnaderna kan komma att stiga med upp till 50 procent inom landsting och kommun de kommande 25 åren.
För Akademiska som sedan många år klämpar med stora underskott kan en kraftig vårdökning blir svår att tackla. Landstinget har dock börjat ”ta höjd” för att klara kostnaderna för en åldrande befolkning. För nästa år reserveras 49 miljoner kronor för vård av äldre upplänningar, ”ett första steg”, enligt ekonomichef Bo Carlbark.

Men det behövs betydlig mer, i alla fall om man ska tro SKL:s utredning.
– Landstingen och kommunerna står inför en mycket svår situation. Om vi fortsätter att finansiera välfärden som nu så motsvarar det en skattehöjning på 13 kronor fram till år 2035. Få kommer att acceptera det, säger Per Sedigh som lett SKL:s utredning.
Utgångspunkten för deras analys är att de vårdanställda ska ha samma löneutveckling som andra grupper i samhället, annars riskeras sektorns långsiktiga utveckling.
– Vi måste börja diskutera frågan om vad vi ska syssla med inom offentlig sektor. Men politikerna väljer att ducka. Titta på valrörelsen och regeringsförklaringen. Man vill bara ha mer och bättre välfärd. Men viftar bort problemen, säger Per Sedigh.

SKL skissar på en rad tänkbara lösningar, från skattehöjningar och höjda vårdavgifter till ökad privat finansiering, försäkringslösningar, ökad effektivitet och hårdare prioriteringar.
– Det närmaste decenniet ser demografiskt hyfsat ut. Men under 2020-talet har 40-talisterna blivit över åttio år och 60-talisterna börjar gå i pension. Då kommer problemen. Väntar man för länge kan man tvingas göra saker man inte hade tänkt, säger Per Sedigh.

Han tror inte att det finns några patentlösningar.
– Nej, man måste ha ett batteri med lösningar. Men det här är politiska frågor – hur politikerna vill att välfärden ska se ut i framtiden, säger han.
Det finns dock en väg som flera är överens om kommer att bromsa kostnadsökningarna. Det är en satsning på förebyggande vård. Inna Feldmans analys visar att om bara någon procent av upplänningarna slutar röka, går ner i vikt, motionerar mer och dricker sig berusade i mindre grad så kan kostnaderna sänkas med 168 miljoner kronor eller 1 200 färre patienter i vården
– Det visar klart att satsningar på förebyggande vård ger stora besparingar, säger hon.

LÄS E-TIDNINGEN: Du kan läsa mer om Akademiska sjukhuset i dagens tidning eller genom att köpa UNT:s e-tidning.