Ulrika Munkhammar.
Det börjar med ett skramlande, bullrande ljud som färdas genom skogsdungarna i Dannemora.
Strax före midsommar 2020 bryts tystnaden i det slumrande gamla gruvområdet när lastbilarna dundrar in.
På lastbilsflaken – bland plast, avloppsrör och gipsväggar – syns de stora rosa plastsäckarna med det numera ökända namnet Think Pink.
Ulrika Munkhammar äger sedan många år en av de gamla gruvarbetarlängorna i området. Hon är den som bor närmast sophögarna.
– Det kunde vara tio lastbilar per dag som kom och bara dumpade all skit, säger hon.
Företaget Think Pink hade en till synes enkel affärsidé: Bolaget tog på sig att ta hand om och sortera avfall. Men avfallet sorterades aldrig utan lades på högar.
Under tisdagen ska Dannemora avhandlas i Södertörns tingsrätt. Det är dag 67 i vad som har blivit den största miljöbrottsrättegången i svensk historia.
I december 2023 presenterade åklagare och polis åtalet i den stora miljöbrottsrättegången.
Sophögen i Dannemora är nämligen långt ifrån den enda. På 21 platser runt om i Sverige ska företrädarna för Think Pink ha dumpat sopor på hög.
Elva personer står åtalade för inblandning i grova miljöbrott. Ett 20-tal poliser har arbetat med att sammanställa förundersökningen på 48 000 sidor. Exakt hur mycket sopor det faktiskt handlar om är svårt att säga, men polisens uppskattning är hundratusentals ton.
Göran Isaksson bor på andra sidan gruvsjön. Han brukar cykla och vandra i området. I mobiltelefonen visar han första bilden han tog på sophögarna. Den 16 juli 2020.
– Man såg att de körde dit mycket, men det kördes aldrig någonting därifrån, säger Göran Isaksson.
Göran Isaksson visar spår från sopskandalen på sin mobiltelefon.
– Vi var en liten grupp som väldigt snabbt började agera, säger Ulrika Munkhammar.
Gruppen på fyra personer, som även består av Freddie Eriksson och Peter Kranz, bestämde sig för att agera. De begärde ut handlingar från kommunen, tog kontakt med drabbade i andra delar av landet och gick runt och lade lappar i alla brevlådor i området för att informera folk om vad de växande sopbergen.
– De påstod att de skulle sortera och kontrollera alla inkomna sopor. Det var ju bara bluff mot hur verkligheten såg ut där inne. En larvmaskin körde uppe i sophögarna och körde sönder allt. Det är totalt omöjligt att sortera den här sortens sopor då, säger Göran Isaksson.
Varför valde ni att agera?
– För att det de gjorde är kriminellt, säger Freddie Eriksson.
Peter Kranz.
Med facit i hand kan de boende inte förstå hur Östhammars kommun kunde tillåta verksamheten.
– Varför gjorde de inga kontroller innan? Om de bara hade gjort en sökning på organisationsnumret hade de kunnat stoppa det tidigare. Naiviteten är chockerande, säger Peter Kranz.
Formellt börjar historien om sophögarna i april 2020 när Östhammars kommun får in en anmälan om avfallssortering. Men ingen från kommunen åker dit och inspekterar verksamheten.
Men under sommaren börjar kommunen få in klagomål. Det bullrar från området sent på kvällarna, ibland efter klockan 22 även på helgerna. Det ligger avfall längs med vägarna som ramlat av från lastbilarna och sopor blåser iväg från de stora högarna.
Kommunen riktar då ett föreläggande mot Österby Återvinning, det bolag som anmält att de ska lagra och sortera sopor på området.
Problemet är bara att företaget inte finns.
När kommunens miljöinspektör ringer till den 82-årige man som står som ägare till företaget säger mannen att han överhuvudtaget inte känner till någon avfallshantering i Dannemora.
I pappren som kommunen skickar till företaget märks en tydlig desperation. De kräver att få veta vem som egentligen är ansvarig för avfallsverksamheten.
I dag vet alla vem som egentligen var ansvarig: den självutnämnda sopdrottningen Bella Nilsson.
Den 82-årige mannens son, Thomas Nilsson som i flera år var gift med sopdrottningen, grundade sitt företag NM Trading & Transport redan 1998.
Samma år greps Bella Nilsson i en strippklubbsrazzia. Hon avtjänade ett fängelsestraff för bokföringsbrott och när hon kom ut igen ville hon starta om.
År 2014 har hon gift sig med Thomas Nilsson och går nu in i hans företag och fokus ändras till avfallshantering.
Bella blir vd. Hon döper om företaget till NMT Think Pink och köper in rosa avfallssäckar, sätter rosa loggor på de annars svarta lastbilarna. Sedan använder hon sig själv som frontfigur i reklamsammanhang och kallar sig rätt och slätt för ”Queen of trash”.
Bella Nilsson.
Filmerna på sopdrottningen finns kvar på nätet: Stående på en svart container, klädd i rosa jacka och svarta skinnbrallor, med armarna i sidorna och en beslutsam min, utstrålar hon kvinnlig handlingskraft i en manlig kontext. Ledorden som basunerades ut till sopkunderna är ”beslutsamhet, mod, styrka, personalvård, hårt arbete, framtidsvision”.
Det går hem. År 2018 listas Think Pink som gasellföretag av Dagens Industri – ett mått på framgång. Som mest omsätter företaget 129 miljoner kronor.
Det är förstås inte bara reklamen som gjort susen, utan också det faktum att sophanteringen är ovanligt billig ur kundernas perspektiv. Många i Stockholmstrakten vill bygga om sina kök, och byggresterna måste ju tas om hand. Think Pink framstår som bästa lösningen på problemet.
I september 2020 förbjuder Östhammars kommun verksamheten i Dannemora att fortsätta.
Samtidigt förbereder polisen ett tillslag mot Think Pinks huvudägare Thomas och Bella Nilsson.
Polisens intresse väcks redan i april 2016. Då åker två poliser i Värmland ut på ett rutinuppdrag. På platsen hittar de 600 ton farligt avfall.
Strax efter fyndet startas en omfattande förundersökning under arbetsnamnet ”Ärende Rosa”.
2019 bryter två bränder ut i en soptipp nära Västerås. Kommunen konstaterar att här finns fyrdubbelt så många sopor som är tillåtet och Think Pink förbjuds att dumpa mer avfall på platsen.
I september 2020 knackar polisens insatsstyrka på dörren hemma hos Bella och Thomas Nilsson. Paret grips misstänkta för grovt miljöbrott.
En månad senare går företaget i konkurs, och makarna Nilsson döper om hela verksamheten till Witch Hunt International. En symbolisk handling får man förmoda eftersom Nilssons svar på alla frågor är att de är förföljda och oskyldigt anklagade.
Polisen misstänker att Think Pink siktat in sig på små kommuner. Förutom Östhammar, misstänks de ha begått miljöbrott på 20 olika platser, bland annat i Skultuna, Strängnäs, Flen och Eskilstuna.
Den stora sopbranden i Botkyrka.
I december 2020 självantänder soporna som ligger i Kassmyra i Botkyrka kommun. Branden pågår i månader och bland de närboende sprider sig oron för gifterna som röken för vidare.
Samtidigt som rättegången pågår i Södertörns tingsrätt ligger sophögarna kvar där de lämnades.
– Det är nästan så man glömmer bort att de ligger där. Man vänjer sig. Den stora oron är att det ska läcka ut miljögifter, säger Ulrika Munkhammar.
På ett sätt kan hon och de andra vara glada att det inte blev värre i Dannemora.
De hade tur i oturen att de misstänkta bakom sophärvan greps efter bara några månader.
– Men jag ser ju soporna där under plastskynkena. Det sipprar väl långsamt ut metaller i vattendragen här omkring. Det är eländigt att miljölagstiftningen ser ut som den gör, att man inte kan utkräva ansvar från någon utan allt bollas hit och dit.
Grannarna tycker det borde finnas ett sätt för kommuner att larma varandra om sådana här händelser.
– Det är förfärligt. Helt fruktansvärt att det inte finns några riktiga möjligheter att stoppa det här, säger Göran Isaksson.
En stor fråga i grannskapet är vem som egentligen har ansvar för att ta hand om alla sopor nu? Gruppen är rädda för att det i slutändan kommer bli skattebetalarna som får stå för notan.
En av dem som ska vittna under rättegången är Christer Lindqvist, vd för gruvbolaget Grangex som äger marken. Han är märkbart irriterad över sopornas existens.
När Grangex köpte gruvan 2020 följde sophögarna med i affären.
– Think Pink kunde köra in soporna som de ville, eftersom de förra ägarna inte ens skrivit något avtal. När jag förstod det, kallade jag företagets vd Bella Nilsson till möte för att reda ut det. Jag ville ha garantier för att moderbolaget skulle ta sitt ansvar. Men det gick väl två veckor, sen greps hon och hennes man av insatsstyrkan.
Christer Lindqvist, vd för Grangex.
I den vevan stängde gruvbolaget grindarna och stoppade transporterna helt. Men då hade Think Pink hunnit dumpa runt 5 000 ton på platsen.
Nu väntar alla på att rättegången ska ta slut och domen avkunnats. I dag är det konkursförvaltaren som har ansvaret över avfallet. Men gruvbolaget har kontrollerat vad som finns i högarna.
– Vi hittade inget miljöfarligt i dem, som tur är, och vi har täckt över för att soporna inte ska skräpa ner på området. Mer kan vi inte göra i dagsläget, säger Christer Lindqvist.
Det enda han törs lova är att soporna ska vara borta från området när gruvan öppnar. När det sker står skrivet i stjärnorna eftersom bristen på el tvingat Grangex att skjuta på starten.
– En jävla soppa, är vad det är. Det här med sophögarna är ju inte den roligaste delen med att driva gruvbolag, säger Christer Lindqvist.
Det innehåller sophögarna
Det handlar om minst 200 000 ton avfall, som dumpats på olika platser i landet. Mycket kommer från rivningsarbeten i Stockholm.
I de här sopbergen har man hittat en hel del gifter. Bland annat arsenik, dioxiner, bly, zink, koppar och petroleum.
På många platser ligger sopbergen kvar.
Vem som ska ta hand om det övergivna avfallet är oklart. Det pågår tvister om det är kommunen, markägaren, Naturvårdsverket eller Think Pinks konkursbo som ska stå för saneringskostnaderna.
Under tiden har människor som bor nära högarna farit illa. I Botkyrka självantände högarna och orsakade en brand som pågick i flera veckor. Grannarna till soptippen tvingades andas in den giftiga röken och det orsakade kraftiga protester.
Östhammars kommun vill inte uttala sig om sophögarna utan säger att man inväntar resultatet av rättegången.
– Det är svårt för att agera innan domen kommer. Men det är klart att högarna inte kan ligga kvar i all evighet. Allt är väldigt olyckligt, men vi har ändå haft tur att avfallet ligger på en hård jordyta, att inget giftigt verkar ha läckt ut och inget har börjat brinna, säger Lina Lehndal, tillförordnad miljöchef.
Totalt 86 rättegångsdagar är inplanerade. Huvudförhandlingen beräknas avslutas i tingsrätten i början av maj.
Samtliga åtalade nekar till brott.