Studenterna har intagit dansgolven. Hur många kommer att knarka ikväll?
Ordningsvakten råder alla att gå hem. Trycket på Snerikes tisdagsklubb – den första för höstterminen 2024 – är så högt att de helt stängt insläppet.
– Ni har bättre chans om ni kommer tillbaka kring halv tolv, säger vakten.
Men vi står kvar, och det gör de flesta andra också. Feststämningen är hög redan ute på trottoaren. Och när vi strax före midnatt kommer in är dansgolven överfyllda av exalterade, berusade studenter. Hur många av dem kommer att knarka ikväll?
Att narkotikabruk är vanligt är ingen nyhet. Drogerna finns överallt: i parker, på skolor och på krogarna. Noa, polisens nationella operativa avdelning, uppskattar att mellan 100 och 150 ton narkotika förs in i Sverige varje år.
Under hösten 2023, när flera grova våldsdåd skakade Uppsala, hamnade narkotikan i fokus. För bakom såväl missbruk som partyknarkande finns en krass verklighet: pengarna från drogförsäljning är vad som göder de kriminella nätverken.
I vintras gav vi oss ut på Uppsalas krogar utrustade med servetter som blir blå i kontakt med kokain. På fyra av tio krogtoaletter fick vi träff. Resultatet var väntat, enligt polisen. Krogarna är en av flera så kallade "hotspots" i Uppsala, där polisen vet att det köps och säljs narkotika.
Men när det kommer till drogförsäljning har de en blind fläck: studentnationerna. "Det är säkert mer knark där än vi tror, men så länge de sköter sig har vi behövt prioritera annat", sade polisen Daniel Larsson till UNT i vintras.
Och här är vi nu.
De så kallade kokainservetterna är av samma märke som polisen använder vid snabbtester.
Snerikes tisdagsklubb är en av de mest populära nationsklubbarna. Förra hösten blev studenten Alicia drogad med den livsfarliga drogen fentanyl under en festkväll här. Men de studenter vi möter nu säger att droger är en ovanlig syn.
– Jag har hittills aldrig sett något. Knarkar folk här så gör de det väldigt diskret, säger en kille som pluggat i Uppsala i ett år.
Tre killar som alla precis börjat plugga i Uppsala tror att droger är vanligare på andra klubbar i stan, än på nationerna.
Två andra studenter säger att de jobbat på flera nationer de senaste åren. Knark finns på "alla andra klubbar i Uppsala", är deras erfarenhet.
– Inte här. Kanske knarkar studenter när de åker hem eller är på andra fester, men inte på nationerna.
Men på ena tjejtoaletten blir servetten blå.
Blå prickar på Snerikes toalett.
De så kallade kokainservetterna är av samma märke som används av polisen vid snabbtester. De blir blå även vid mycket små mängder kokain.
Enligt tillverkaren kan de reagera även på vissa rengöringsmedel. Men Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, anser att resultaten är mycket pålitliga. Han har själv utfört tester på servetterna i sitt labb.
– Jag tror att de måste skriva så. Vi kunde inte hitta särskilt många andra ämnen som servetterna reagerar på, förutom kokain. Det skulle vara vissa läkemedel i så fall. Men det är ju få som sniffar i sig sina mediciner från pissrännan på en nation.
Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, har utfört tester på de kokainservetter UNT använder.
Hur det ser ut på servetten säger också mycket, enligt Ulf Ellervik.
– Ett rengöringsmedel sprejas på en yta och torkas av. Så skulle det bli en reaktion hade hela servetten blivit blå. Har du ett korn av kokain kommer den att bilda en liten prick.
Norrlands har både klubben och puben öppna den här onsdagskvällen.
Norrlands har både klubben och puben öppna den här onsdagskvällen.
På Norrlands nations är både dansgolvet och puben Orvars krog på onsdagskvällen. En nybliven student, som just flyttat hit från Stockholm, tar en öl med en kompis under ljusslingorna på innergården.
– Jag tycker det är oroväckande hur normaliserat droger blivit. Hittills har jag inte sett några droger här, men i Stockholm har jag definitivt märkt av det, säger hon.
Just på Norrlands verkar det faktiskt som att servetterna reagerar på något annat än kokain. Vid upprepade tester lämnar våra fingrar blå avtryck på servetterna, likadana varje gång. Vi konstaterar att vi inte kan vara säkra på att det är en träff.
Norrlands nations toaletter ger ett resultat som inte stämmer överens med hur servetterna reagerar på kokain – så vi kan inte säga säkert att det är en träff.
Ulf Ellervik håller med.
– Det ser märkligt ut. De andra känns mer troliga.
Ja, för under veckan ska vi komma att hitta spår av kokain på fler toaletter. Nästa träff kommer redan dagen efter – på torsdagsklubb på Stocken, Stockholms nation.
Många studenter vi pratar med tror att det är på Stocken vi kommer att hitta knark.
Stockholms nation har sedan länge klubb på torsdagar.
Flera studenter vi träffar under veckan tror att det är just här knark förekommer, om det förekommer.
– På Stocken och alla de stora grejerna, där finns det alltid, säger en student.
Vilka stora grejer?
– Ja men Valborg, en del gasker och så där.
På Stockens herrtoa finns en kaklad hylla bakom toastolen – och här dyker blå prickar upp på servetten.
På Stocken finns regeln att man bara får gå in en person per toalett, just för att motverka att studenter tar droger tillsammans där inne. Men på herrtoaletten finns en kaklad hylla bakom toastolen – och här dyker blå prickar upp på servetten.
– Man ska inte vara naiv när man bedriver den verksamhet vi gör, det är klart att det finns risk att droger förekommer. Men jag blir förvånad eftersom vi jobbar proaktivt med frågan och det inte är ett etablerat problem här på nationen, kommenterar förste kurator Vendela Malmsten Cewenhielm.
Stockholms nation har alltid trygghetsvärdar på plats under sina klubbar, berättar Vendela Malmsten Cewenhielm. Personalen får gå en utbildning hos polisen och lära sig känna igen symtom på när någon är påverkad av droger.
– Jag blir besviken och upprörd, det här är inget roligt resultat. Men samtidigt ger det oss chansen att se över våra rutiner, se var det brister och om det finns andra åtgärder som vi bör vidta, säger hon.
"Narkotika som på nationer är helt oacceptabelt, jag fördömer det såklart starkt", säger Stockholms nations förste kurator Vendela Malmsten Cewenhielm.
På fredagskvällen går vi till Östgöta nation. Här blir servetterna grå av smuts, men ingen blå färg träder fram. Värmlands, som också har klubb, har så lång kö att vi aldrig lyckas komma in före stängning.
Många som vi pratar med under veckan är överens om att knarket är betydligt mer närvarande utanför studentvärlden.
– Om man jämför med BJ, dit jag gick i helgen, där blev jag erbjuden direkt när jag gick på toaletten. Det är inte samma sak här, säger studenten Erika.
Erika och Emma tror inte att droger är så vanligt på nationerna.
– Jag tror det beror på att folk kanske har mer att förlora här. Går man på universitetet är man kanske mer mån om att inte ha en prick i registret, säger hennes kursare Emma.
Men att droger förekommer, verkar det inte vara någon tvekan om.
– Ja, alltså, jag har sett det, säger en student. Jag stod i toakön på Snerikes och tre killar ville tränga sig före mig i kön. Så jag bara: "Varför det?". Då sa en av dem: "Vi ska dra ladd. Ska du ha eller?"
Den tredje och sista träffen kommer på Vdalas lördagsklubb.
Och vad gäller våra kokainservetter, talar de också sitt tydliga språk. På lördagen får vi den tredje och sista träffen.
Vi besöker först toaletterna på Göteborgs nation, där vi inte hittar några spår. Men inne på Vdala nation framträder svagt blå skiftningar på servetten inne på herrarnas.
– Det skulle jag också gissa på är kokain, men att någon hunnit städa emellan, säger Ulf Ellervik när han får se bilden.
Blå skiftningar syns på servetten inne på Vdalas herrtoalett. "Det skulle jag också gissa på är kokain, men att någon hunnit städa emellan", säger Ulf Ellervik.
Blå skiftningar syns på servetten inne på Vdalas herrtoalett. "Det skulle jag också gissa på är kokain, men att någon hunnit städa emellan", säger Ulf Ellervik.
Vi testar alla ytor inne på toaletterna där man skulle kunna lägga kokainet för att snorta.
Resultatet är jättebeklagligt, enligt förste kurator Adrian Pfeffer.
– Vi har absolut nolltolerans mot alla typer av knark.Tyvärr är det svårt att hålla koll inne på toalettbåsen när de är låsta, men vi tar det här på väldigt stort allvar.
Hur vanligt är det att droger förekommer på nationen?
– Väldigt ovanligt, men det händer.
Efter att UNT kontaktat Vdala beslutar nationen att själva köpa in kokainservetter.
– Vi vill se om det här en engångsföreteelse eller om förekommer vid fler tillfällen. Och är det så behöver vi se till att vår personal får mer utbildning, säger Adrian Pfeffer.
"Jag blir faktiskt väldigt förvånad", säger Adrian Pfeffer, förste kurator på Vdala nation.
Även om polisen i vintras uppgav att nationerna är en blind fläck när det gäller försäljningen av droger, är de väl medvetna om att knarket förekommer. Resultatet av UNT:s test – spår av kokain på tre av sex nationer – bekräftar polisens bild, menar Lisa Sannervik, kommunpolis i Uppsala.
– Vi plockar personer varje helg för att de är narkotikapåverkade, och det har absolut hänt även på nationerna, säger hon.
"Det bekräftar den bild vi har", säger kommunpolis Lisa Sannervik om UNT:s testresultat.
Och resultatet visar bara en liten del av verkligheten. Det säger Ahmad Saadoun, gruppchef för en grupp hos Uppsalapolisen som jobbar mot organiserad brottslighet, där narkotika är en "naturlig del".
– Den som köper eller brukar narkotika kan vara helt säker på kopplingen till organiserade gäng som håller på med sprängningar och skjutningar, som drabbar alla i samhället, säger Ahmad Saadoun.
Att UNT hittat kokainrester på nationerna förvånar honom inte.
– I Europa och västvärlden har synen på droger blivit alltmer liberal, och studenterna är inget undantag.
"För mig är det helt självklart att det brukas narkotika på nationerna", säger polisen Ahmad Saadoun.
Så hur ska vi tolka resultatet?
– Er undersökning visar bara kokain, och bara på toaletterna. Studenterna kommer ju från en förfest där man kanske brukat narkotika. Och ofta används en telefon eller ett bankkort för att snorta på.
Kokain är inte heller den vanligaste studentdrogen, är Ahmad Saadouns erfarenhet.
– Det som sticker ut som partydrog hos studenter, som har det mer knapert, är kristall. Det är en jättestor skillnad i pris, ibland är det halva priset jämfört med kokain. Kristallen kommer ofta också i större partier, ibland reas det ut. Så jag tror problemet är mycket större än ert test visar.
Fotnot. UNT har sökt Snerikes förste kurator för en kommentar.
Så gjordes testet
Servetterna är samma märke som används av polisen. De blir blå om de kommer i kontakt med kokain – vi har alltså inte kunnat testa andra typer av narkotika.
Under höstterminens första vecka (vecka 36) gick vi till sex nationsklubbar: Södermanlands-Nerikes, Stockholms, Norrlands, Östgöta, Göteborgs och Västmanlands-Dala nationer.
Totalt finns det 13 studentnationer i Uppsala, och vi testade endast en dam- och en herrtoa (där det fanns, annars två olika könsneutrala toaletter) på varje nation.
Resultaten betraktar vi därför som stickprover.
