Uppsalabon Anders Asplund opereras för andra gången på Akademiska efter att en rottweiler bet av hans arm.
Anders Asplund har ett handslag som en armbrytare, klämmer åt så att man sjunker ner i knäna. Han tog 36 kilo i bicepscurl i både höger och vänster arm innan olyckan.
Nu ligger han i vit sjukhusskjorta på ortopedavdelningen på Akademiska sjukhuset. Armen ska opereras för andra gången och han är orolig för hur det ska gå.
Anders Asplunds arm blev avbiten hela vägen genom benet. Alla nerver gick av men de har nu växt ihop.
Det var den 5 oktober 2023 som Anders Asplund var ute på ett jobb i utkanten av Uppsala. Han är byggnadsingenjör och arkitekt som trots att han fyllt 75 aldrig begripit sig på hur man går i pension. I stället tog han nya tag när pensionen närmade sig och började träna på gym.
Där byggde han de muskler som han tror utgjorde skillnaden mellan liv och död den där dagen i oktober.
Anders Asplund hade hoppat ur bilen och skulle titta på en lada som skulle byggas om. Kunden han skulle träffa skulle precis stänga in sin hund i en rastgård ungefär 50 meter från Anders Asplunds bil. Hunden var inte kopplad utan ägaren höll honom i halsbandet.
– Jag älskar ju hundar så jag tänkte först hälsa. Men så såg jag hur den här rottweilern på säkert 50 kilo slet sig ur ägarens grepp och rusade mot mig. Ägaren ropade till mig att jag skulle springa tillbaka till bilen igen samtidigt som han sprang efter hunden.
Hunden kastade sig över Anders med öppna käftar. Han höll upp vänster hand för att försvara sig och slog hunden med den högra för att den skulle släppa taget.
– Efter ett tag träffade jag huvudet och det blev blött om handen, så det måste ha varit ögat. Då släppte han efter lite men armen var redan av då.
Anders Asplund är igång med två byggprojekt som byggnadsingenjör och hoppas att armen inte ska bli ett problem för att klara av dem.
Anders Asplund låg på Akademiska i en vecka efter olyckan och hade dropp och kateter. Han var livrädd att armen skulle behöva amputeras.
40 stygn i höger arm, 60 i vänstra och två metallbitar som håller ihop vänstra samt metallagraffer som stöttar runt benet rottweilern bet av.
Hundens ägare lyckades till slut släpa iväg den i benen bort till rastgården där han låste in den. Även han blev biten av den stressade hunden.
– Först kände jag inget för jag hade så mycket adrenalin. Men sedan kom smärtan och det var en smärta som jag inte visste att man kunde känna, säger Anders Asplund.
När ambulansen hämtat upp honom och kommit fram till Akademiska fick han smärtlindring och opererades sedan i nio timmar. Läkarna lyckades få ihop armen genom att fästa ihop benpiporna med en metallplatta. Anders Asplund blev kvar på sjukhuset i en vecka.
– Jag var helt övertygad om att armen skulle amputeras.
På den här röntgenbilden kan man se metallplattorna som håller ihop benet i armen där det gått av.
Skadestatistik från Socialstyrelsen visar att hundar som attackerar människor är ett växande problem. Antalet som sökt vård till följd av hundrelaterade skador har ökat från 137 per år 2020 till 197 per år 2023 i Uppsala län. Det är en ökning med 44 procent. I hela riket är ökningen för de här åren 25 procent.
Anders Asplund plockar fram en röntgenbild på sin vänstra arm, där man kan se alla avbitna nerver som påminner om ett trassligt garnnystan och det avbitna benet i underarmen. I dag har nerver och muskler läkt så pass att han kan använda handen.
En metallplatta har opererats in för att fästa ihop benpiporna i Anders arm som hunden bet av.
– I början kunde jag inte göra någonting. Jag har gått från tung styrketräning till att göra rehab genom att sitta och krama en gummisvamp, för att få upp styrkan i handen.
Vissa saker kommer han aldrig kunna göra igen, som en vanlig armhävning, eftersom handen inte går att vrida bakåt. Det frustrerar honom i dag.
Uppsalabon Anders Asplund trodde att han skulle dö när han attackerades en höstdag 2023. Här opereras han på Akademiska.
Jonatan Berglund är överläkare i ortpedi på Akademiska och den som tog emot och opererade Anders Asplund den där olycksdagen när hunden bitit av hans arm.
Ortopederna på akademiska försöker se om det är en inflammation i armen som gör att smärtan i Anders Asplunds arm kommit tillbaka.
Efter operationen då metallplattorna plockas ut, ska sedan Anders Asplund opereras igen. Då ska en bit av hans höftled opereras in för att förstärka benet i armen som gick av.
Men den första tiden efter olyckan var det inte de fysiska begränsningarna som var värst, utan sekvensen där hunden flög upp mot honom med öppna käftar och satte tänderna i honom – ett minne som förföljt honom natt som dag.
– Jag har lärt mig att sova med hjälp av en kurator. Och varje gång jag möter en stor hund på gatan byter jag till andra sidan.
Anders fru Brita har sett hur tyngd hennes energiske man varit över att inte kunna göra allt han brukar kunna göra.
Ägaren till hunden som bet Anders såg till att låta avliva den direkt på inrådan av polisen. Han kom även och hälsade på Anders Asplund på sjukhuset.
– Det är en trevlig kille och jag känner ingen ilska mot honom, men det som gör mig arg och ledsen är hur detta skötts rättsligt.
Anders Asplund är inte arg på ägaren till hunden som attackerade honom, men han plågas av att hundar kan få orsaka människor så mycket skada utan att den som drabbas får kompensation ekonomiskt.
Anders Asplund på väg till gymmet i stan. Träning och rörelse har varit a och o för att hans rehabilitering av armen.
Anders Asplund är byggnadsingenjör och arkitekt och har ritat och byggt huset han bor i, i Nåntuna.
UNT har kontaktat hundägaren, men han har avböjt att medverka i en intervju.
Anders Asplund har polisanmält händelsen som rubricerats som vållande till kroppsskada. Rättegången var planerad till 24 oktober 2024 i Uppsala tingsrätt. Men åklagaren har valt att lägga ner åtalet. Anders Asplund har därefter begärt en överprövning av ärendet, men även där har tingsrätten valt att lägga ner ärendet. Det innebär att han inte kan få det skadestånd han hade hoppats på.
Anders Asplund har polisanmält olyckan som vållande till kroppsskada, men åklagaren valde under hösten att lägga ner ärendet.
Anders Asplund ritar sina hus för hand, och vänsterhanden som fick ta den värsta smällen från hunden är avgörande när han arbetar.
Anders Asplund har tagit 150 kilo i marklyft innan olyckan. Nu tar han bara 90 kilo eftersom han var tvungen att bygga upp all styrka i vänster hand och arm från grunden.
– Var finns rättvisan inför lagen? Jag är deltidsinvalid och överlevde tack vare den styrka som elva års intensiv styrketräning gett mig. Jag kan inte äta på normalt sätt eftersom jag inte kan greppa gaffeln och jag har ont och det skakar i händerna. Hur kan dessa mördarhundar få finnas bland människor?
Åklagaren Anne Sjöblom som valde att inte väcka åtal säger att hon inte kan säga mer än det som står i beslutet.
Anders Asplund, 75 år, vill hylla personalen på Akademiska som lyckades få ihop hans arm och som fortsatt kämpar med att få full funktion i hans arm.
– Det inte gick att bevisa uppsåt och inte heller sådan oaktsamhet som krävs för att förfarandet skulle vara brottsligt.
Varför?
– Det är allt jag har att säga. Rent generellt kan den som äger hunden ha gjort allt man kan kräva och olyckor kan ske i alla fall.
Anders Asplund ligger nedsövt på ortopedavdelningen medan läkarna kämpar med att skära sig in till benet genom all ärrvävnad.
Ortopederna Albert Christersson och Jonatan Berglund jobbar sig in i Anders Asplunds arm för att se om det blivit en inflammation runt benet.
Allt fler människor blir bitna av hundar så svårt att de måste få sjukhusvård. Uppsalabon Anders Asplund trodde att han skulle dö när han attackerades en höstdag i fjol.
Sirkku Sarenbo är docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet och har både forskat och skrivit en bok om lagen om tillsyn över hundar och katter. Hon menar att Anders Asplunds fall är ett klart fall av vållande till kroppsskada.
– Vållande till kroppsskada kräver inte uppsåt, det kan ske av oaktsamhet. En hundägare ska aktivt förebygga att människor inte kommer till skada. Om man vet att hunden tidigare varit aggressiv, vilket den här hundägaren gissningsvis gjorde då han var i färd med att stänga in den, då ställs det stora krav på att man inte tar några risker med den. Den borde definitivt ha varit kopplad och kanske till och med haft munkorg.
Att det var just en stor rottweiler spelar roll för hur man ska hantera sin hund, menar Sirkku Sarenbo.
– Rottweiler är en hund med starka vaktegenskaper. Äger man en rottweiler ska man vara väldigt noga i situationer där den möter andra hundar eller människor.
Sarenbo är docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet och har både forskat och skrivit en bok om lagen om tillsyn över hundar och katter.
Enligt tillsynslagen om hundar och katter ska djuren hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som behövs med hänsyn till deras natur, för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Men enligt Sirkku Sarenbo används lagen väldigt lite i förhållande till hur många som blir hundbitna.
– En hund kan döda en människa utan att det bryter mot tillsynslagen. Och många fall av vållande till kroppsskada, som lyder under brottsbalken, läggs ner för att det är mängdbrott som är svåra att bevisa skulden i.
Anders Asplund är nervös inför operationen. Han är orolig för att armen inte ska läka så att han och hans fru inte ska komma iväg på sin vårresa till Skottland.
Anders Asplunds kamp för att återfå sina normala funktioner är inte över. Om ett par veckor ska han opereras igen för att benpipan i armen inte fäster ihop som den ska.Trots smärtan och den begränsade rörligheten – och trots att han aldrig fick något skadestånd – försöker han att vara positiv.
– Men tankarna kommer ändå. Tänk om jag bara hade sprungit i stället och gömt mig i bilen.