Ali menar att hårda tag mot kriminella kan göra det svårt att återgå till en vanlig tillvaro utanför fängelset. Genrebild..
Telefonen ringer från ett av landets mest hårdbevakade fängelser.
Jag har bokat ett samtal med en man vi kan kalla Ali som är i 30-årsåldern. Han har varit en av Uppsalas mest framträdande brottslingar och har flera gånger dömts till fängelse för en rad grova brott.
Vi har kommit överens att prata om hur kriminalvården fungerar och Ali har egentligen bara ett enda budskap: Får inte grovt kriminella mycket stöd för att komma vidare i livet riskerar det att slå tillbaka mot alla i samhället.
– Våga investera i gängledare, det skulle löna sig. Jag vill använda min tid på anstalten för att se till att jag inte hamnar i kriminalitet igen, men jag får ingen hjälp, hävdar Ali.
För att förstå hur han hamnade här måste vi backa i tiden. Våren 2022 fick svensk polis en mängd avkrypterade chattar från Europol. Det skulle visa sig bli ett förödande slag mot Ali.
– Jag har varit kriminell i stort sett hela mitt liv, men 2022 hade jag lämnat brottsligheten. Jag hade startat eget företag och inte begått brott på ett par år, säger han.
Men tiden hann ifatt Ali och våren 2022 greps han av polisen. Chattarna från Europol visade att han två år tidigare, under 2020, hade hanterat stora mängder narkotika och deltagit i en mordkomplott i Uppsala. Straffet blev närmare tio års fängelse.
Han har nu avtjänat tre år av sitt straff och berättar att han ansökt bland annat om att studera och gå program för att bryta kriminella tankemönster.
– Men Kriminalvården lägger knappt några resurser på oss som är stämplade som nätverkskriminella. Under större delen av anstaltstiden får vi inte delta i program mot våld, missbruk och kriminalitet.
Enligt Ali kan han få gå i behandlingsprogram men först när det närmar sig hans villkorliga frigivning vilket är tidigast 2028.
– Då har jag gått runt här i sex år utan vettiga insatser och mått dåligt. Men det är nu jag är motiverad och borde fångas upp.
De senaste åren har straffen för en rad grova brott skärpts och Ali säger att han köper det. Men han menar att gängledare som kommer på rätt köl kan fungera som viktiga förebilder.
– Vi äldre intagna har ofta stort inflytande på yngre kriminella. Ser de att vi klarar att leva ett hederligt liv kan jag lova att en del skulle följa efter.
Utvecklingen, menar han, går dock i en annan riktning.
– Politikerna pratar om hårdare tag för att det ger röster. De vill hålla kriminella inlåsta länge för att skydda samhället, men vi kommer ju ut igen. De tuffa straffen gör oss till monster och inte minst ungdomarna här inne riskerar att bli grövre i sin kriminalitet.
Fler unga sitter i fängelse efter lagändringar. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill nu att straffbarhetsåldern sänks till 14 år.
Ali jämför med när han tidigare suttit i fängelse och säger att skillnaden är som natt och dag vad gäller bland annat möjligheten att få gå i olika program. En annan förändring är bristen på fängelseplatser till följd av längre straff och fler gängkriminella, vilket gör att många numera delar cell.
– Det leder till ständiga bråk. Varje morgon blir vi tillsagda att visa ansiktet så de kan se om vi varit i slagsmål.
Av säkerhetsskäl är kontrollen av gängkriminella ofta extra hård. Ali säger att permissioner för hans del inte kommer ifråga på länge och i nuläget får han i bästa fall träffa sin fyraårige son två timmar per månad.
– Då sitter två vakter med i rummet. En gång ville min son hålla mig och sin mamma i handen och dansa. "Ingen kroppskontakt", sa vakterna. Många gillar att kriminella har det jobbigt men bristen på kontakt med anhöriga är en av de saker som kan göra det svårare att komma tillbaka.
Tiden på anstalten beskriver han som förvaring. Han sköter viss städning och ett par timmar om dagen arbetar han med att montera plastbitar. Ibland blir det någon timme med gym eller promenad. Klockan 18 är det inlåsning i cellen till klockan 8 morgonen därpå.
Trots att Ali slösat bort flera år av sitt liv i fängelser tycker han att det kriminella livet även haft sina ljuspunkter.
– Det har varit resor och mycket pengar, även om det inte betytt så mycket i längden. Jag har begått brott ihop med barndomsvänner, det har varit många fina stunder och mycket kärlek mellan oss.
Varför ville du sluta med brott?
– Jag har blivit äldre och visare och tröttnat på det kriminella livet. Gatan gav mig mycket lycka men även mycket sorg och flera av mina vänner har dödats.
Ali tror att många gängkriminella egentligen vill lägga av.
– Men det kan vara svårt om man släpps ut utan bostad eller jobb och har en massa skulder. Man har inget att gå tillbaka till och så står dina gamla kompisar där och tar emot dig med öppna armar.
UNT har intervjuat en person i anstaltsledningen som tillbakavisar Alis påstående att nätverkskriminella får mindre insatser än andra intagna. Hen säger även att vissa insatser som syftar till att återanpassa individen till samhället ges först i slutet av anstaltstiden. Orsaken är att det är nödvändigt att testa om insatserna ger effekt, vilket bara kan göras när det närmar sig frigivning då den intagne fått större rörelsefrihet ute i samhället.
"Vi har de resurser och den kompetens som behövs. Men vilka insatser som sätts in styrs inte av de intagnas önskemål utan av vilka behov vi bedömer att de har", säger personen i anstaltsledningen.
Fotnot. Den teckning som illustrerar artikeln föreställer inte Ali.