Juridiska institutionen har haft det sedan 60-talet, farmaceuterna i alla fall ett antal år. Och nu är det alltså dags för resten av universitetet att följa efter och införa anonyma salstentor.
- Det här har länge varit ett studentönskemål som rektor nu velat tillgodose, säger Einar Lauritzen, chef för studerandebyrån på Uppsala universitet.

En kod ska ersätta studentens namn på salstentorna när de lämnas in och sedan rättas. Uppsala studentkår ser mycket positivt på förändringen, som ska vara genomförd vid hela universitetet till vårterminen, men införas successivt från och med i höst.
- Nu ska ingen längre missgynnas av att läraren som rättar tentan inte gillar personen, eller gynnas för att läraren är positivt inställd. Det här ökar rättssäkerheten, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande i Uppsala studentkår.

Att rätta en tenta och sätta ett betyg är myndighetsutövning, vilket regleras i regeringsformens första kapitel. Där står att alla ska vara lika inför lagen och att myndigheter ska agera opartiskt. I vilken utsträckning studenter i dag inte får en opartisk bedömning av sin tentamen är svårt att exakt veta, menar Klas-Herman Lundgren.
- Men det finns studenter som vänder sig till oss för att de upplever att de missgynnas på grund av sin etnicitet, sitt kön, eller på grund av andra skäl, och det kan också mycket väl vara så. Med kodningen elimineras den möjligheten, säger Klas-Herman Lundgren.

Einar Lauritzen vill inte uttala sig om hur väl rättningen fungerar i dag.
- Vi har inte spekulerat i det, utan gör det här för att studenterna efterfrågat det, säger han.

Enligt honom kommer det att bli svårare att uppfylla kårens önskan att även anonymisera hemtentorna.
- De är mycket mer svårhanterliga, men det förekommer på mindre högskolor, säger han.

Uppsala universitet har sedan början av 2000-talet två betygsombudsmän, dit studenter kan anmäla ärenden där de känner sig felbehandlade.
- Vi kan aldrig ändra ett betyg, men vi kan föreslå en omprövning om vi finner att rättssäkerheten inte följts, säger Gunhild Hammarström, professor emeritus i sociologi och betygsombudsmän.

Hon och hennes kollega hanterar ett 40-tal ärenden om året varav mellan 10 och 20 går vidare till utredning. Ärenden som handlar om diskriminering exempelvis på grund av etnicitet blir dock aldrig föremål för deras utredning, utan för den juridiska avdelningens.
- Vi har liten erfarenhet av problem med rättning av salstentor, men det betyder inte att det inte finns problem. Och känner sig studenterna tryggare med anonyma tentor så är det bra att man inför det, säger hon.

På Juridicum har man lång erfarenhet av anonyma salstentor och även en del hemtentor.
- Det fungerar alldeles utmärkt, säger Hans Eklund, studierektor.