En höjning av studiemedlen har varit på tapeten länge. Nyligen kom ett förslag från den statliga Studiesociala kommittén om att höja beloppet med 400 kronor i månaden.

Men 2010 kan i stället bli ett mörkt år för studenterna. Anledningen stavas prisbasbelopp. Beloppet, som räknas ut av Statistiska centralbyrån varje år och baseras på det allmänna prisläget, styr de statliga ersättningarna - som till exempel studiemedlen. Årets siffra är historisk.
- Det är första gången sedan prisbasbeloppet infördes 1960 som det ser ut att bli en sänkning. För studenterna lär det inte bli något jubel. Det skulle innebära en sänkning med 18 kronor i veckan nästa år, säger Carl-Johan Stolt som är utredare på Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Klas-Herman Lundgren, som är ordförande för Sveriges förenade studentkårer, tycker inte det är rimligt att sänka studiemedlen. Han pekar på uträkningar som visar att studenter redan går back 900 kronor i månaden.
- Det kanske inte låter som någon stor summa. Men har man det redan knapert kan det vara det. Det skulle vara ett steg bakåt. Många politiker lovade ju en höjning inför förra valet och det är dags att infria de löftena.

Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm håller med.
- Det är lågt som det är. Med tanke på vad det kostar att leva som student bör det höjas. Studenterna har fortfarande på tok för lite pengar och det är inte så att hyrorna sänkts precis.

Än så länge är prisbasbeloppet inte helt spikat. För det krävs ett regeringsbeslut, något som väntas komma tidigast sista veckan i augusti. Att regeringen beslutar sig för att göra en annan bedömning än SCB är däremot ovanligt.
- I princip följs alltid SCB: s beräkningar. Men å andra sidan har man aldrig förr varit i det här läget, säger Carl-Johan Stolt som påpekar att en sänkning av prisbasbeloppet inte automatiskt behöver leda till mindre pengar år studenterna.
- Regeringen kan besluta att höja studiemedlen även om prisbasbeloppet sänks.