Entomofagi, eller ätandet av insekter som mat, är ett område som kan komma att få ett eget centrum på SLU i framtiden. Åsa Berggren, professor i Ekologi, och Anna Jansson, professor om husdjurens utfodring och vård, har tagit fram ett förslag på detta, eftersom dem anser att SLU:s kompetens kan göra Sverige och universitet ledande inom området.

– I tidigare studier har det inte funnits en sammanhållande tanke med entomofagi innan. Vi vill få in hela produktionskedjan, både att det ska vara säkert och god mat för människor, men också bra resursmässigt och för samhället, säger Åsa Berggren.

Entomofagi har mer och mer trätt fram som en effektiv lösning på många livsmedelsproblem. Ätbara insekter är i många fall mer effektiva näringsmässigt, med höga halter av protein och järn. Miljöpåverkan är dessutom betydligt mindre än med traditionell djuruppfödning.

Startskottet för det nya drivet att börja diskutera entomofagi som en seriös livsmedelslösning, var en konferens i Nederländerna förra året. Representanter från alla delar av produktionskedjan var på plats. Allt från psykologer och riskkapitalister till lagstiftare och biologer. Men att det inte dykt upp tidigare som kostförslag i Europa, trots närings- och miljöfördelar, är enkelt förklarat. Vi tycker att insekter är äckliga.

– ”The yuck factor” som man säger i USA har varit ett hinder. Här i väst har vi ingen historia av att se insekter som livsmedel, säger Anna Jansson.

Bland de insekter som kan födas upp i Sverige finns det tre förslag: hussyrsor, mjölmaskar och honungsbin. Det viktigaste är att insekten är inhemsk, för att undvika eventuella ekologiska problem.