Det visar forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.

– Än så länge är detta grundforskning, men på sikt kan den här metoden för att få kunskap om myggornas liv och utbredning få betydelse för vilka åtgärder som används för malariakontroll i ett område, säger forskaren Olle Terenius vid Institutionen för ekologi vid SLU.

I studien har forskarna med molekylärgentekniska metoder för att spåra bakterier undersökt malariamyggor som samlats in i och kring tre byar i det malariahärjade landet Burklina Faso i västra Afrika. Resultaten var över förväntan.

– Fastän vid vet att bakterier finns överallt var vi överraskade över hur mycket de kunde säga om den lokala myggpopulationen. Vi kunde utifrån bakteriesammansättningen till och med få information om varifrån myggornas mammor kom, säger Olle Terenius.

En bakterie som via mamman smittar till ägget, Wolbachia, fanns till exempel bara hos myggen i en av byarna. Den bakterie som var vanligast hos myggorna heter Thoprsellia.

– Vi har tidigare visat att Thorsellia tillhör en unik familj som bara finns hos sjukdomsspridande myggor, säger Olle Terenius.

Forskarna hoppas i framtiden kunna använda just Thorselliabakterier för att i myggen tillverka något ämne som dödar malariaparasiter och på så sätt gör myggen parasitfria.

Närmast planerar forskarna att använda den nya metoden för att kartlägga bakteriesammansättningen i uppföljande studier bland såväl myggor som andra insekter.