Folkhälsomyndigheten har beslutat att tilldela sex miljoner kronor till ett treårigt projekt i Uppsala län. Målet är att stärka skolornas förmåga att upptäcka och hjälpa barn i missbruksmiljöer.

Karin Alexandersson, forskare vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet leder projektet som sker i samarbete med Regionförbundet i Uppsala län. Hon anser att skolorna och socialtjänsten behöver bli mycket bättre på att hjälpa barn och föräldrar, då barn till missbrukare på gruppnivå är överrepresenterade i gruppen som inte klarar grundskolan.

– I intervjuer med barn som lever i missbruksmiljö framträder skolan som central även ur barnets eget perspektiv. Alla barn finns i skolan och de vill bli sedda.

Karin Alexanderson har arbetat 25 år som socialarbetare men blir ändå förvånad över att barnen inte får hjälp i större utsträckning fast förälderns missbruk är känt. Hon driver ett projekt där ett 50-tal barn i Uppsala län intervjuas om deras erfarenheter av att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem.

– Barn i missbruksfamiljer behöver hjälp här och nu men riskerar även få problem som vuxna. De har även högre risk att utveckla ett eget missbruk i vuxen ålder.

I det nya projektet, Skola för barn i missbruksmiljö, ska forskare och utvecklingsledare arbeta med personal från skolor i länet. Ungdomar i gymnasiet med erfarenhet av missbruk i familjen ska intervjuas med fokus på skolans betydelse.

– De lever mitt ibland oss men vi ser dem inte. Barn kan ha så olika strategier för att dölja det här, samtidigt som de vill att någon frågar efter hur de mår, säger Karin Alexanderson.

Helén Olsson som är utvecklingsledare vid Regionförbundet Uppsala län har tidigare jobbat i kommunens råd- och stödverksamhet för barn och ungdomar, Trappan. Genom sitt arbete märkte hon att skolpersonal inte är så bekväma vid att jobba med frågor som rör missbruksmiljöer.

– Min dröm är att vi genom projektet kan få skolan att avdramatisera mer hos eleverna, att komma förbi skammen att prata om alkohol eller droger i familjen.

Är det inte redan känt för skolvärlden att det finns barn som lever i missbruksmiljöer?

– Jo, men vår studie har visat att det är få som får frågan om hur de mår och om det finns problem i familjen. Det är först i gymnasiet, när man vågar prata om det själv som man får hjälpen.

Enligt Socialstyrelsen har minst 60 000 barn i landet en förälder med allvarliga missbruksproblem.

Valsätraskolan, en av många grundskolor i Uppsala, har beredskap för att hjälpa barn som lever i hem med missbruksmiljö. Det berättar rektor Tomas Rylander. Han anser inte att det är en resursfråga.

– Vi har en skyldighet att jobba med elever som inte mår bra. Det krävs en emotionell känslighet hos personalen att läsa av eleven och att inte dra sig för att dryfta problemet.

Karin Alexanderson har ännu inte sammanställt alla djupintervjuer, men säger att barnen bjudit på många tips på hur skolorna kan bli bättre.

– Någon tyckte "Varför kan de inte bara fråga hur jag mår, i stället för att säga att jag inte får skolka?". Det handlar om att vara genuint intresserad men också att bara fråga hur eleven har det. Man måste skapa förutsättningar för ett sådant samtal och fråga många gånger.