Ibland kan Uppsalas underskott på bostäder framstå som ett evigt och olösligt problem. Men faktum är att byggtakten i Uppsala just nu är så hög att den med råge täcker befolkningsökningen. Det innebär med andra ord att bostadsbristen minskar.
UNT har gjort ett räkneexperiment utifrån prognoser för Uppsalas byggande och befolkningsökning. Slutsatsen är att Uppsalas bostadsbrist kan vara bortbyggd år 2024, åtminstone på papperet. Mer om kalkylen här nedanför.
Men Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tror inte riktigt på den här typen av teoretiska beräkningar. Han poängterar att en fas av ökande bostadsproduktion, liknande den Uppsala befinner sig i, paradoxalt nog kan leda till att byggtakten på sikt dras ner.
Resonemanget bygger på teorin om tillgång och efterfrågan. Om fler bostäder kommer ut på marknaden minskar efterfrågan och därmed stagnerar bostadspriserna.
– Sjunker bostadspriserna kan byggföretagen bli mindre intresserade av att producera nya bostäder, poängterar Hans Lind.
Peter Broström, biträdande regionchef på byggföretaget JM, ser ännu inga tecken på vikande efterfrågan på bostäder i Uppsala men utesluter inte att det kan bli verklighet.
– Eftersom det kommer ut alltmer bostäder på marknaden finns det skäl att börja prata om att en mättnad i efterfrågan kan uppstå. Vi är försäljningsdrivna och bygger bostäder om de säljs. Minskar intresset för att köpa bostäder måste vi dra ner produktionen.
– I vilket läge det inträffar går inte att säga, det kan säkert ske någon liten prissänkning innan vi dämpar byggtakten. Vi följer marknaden noga och om alla förhållanden är desamma nästa år kommer vi att bygga lika mycket då som vi gör i nuläget, uppger Peter Broström.
Hans Lind tror att det blir svårt för marknaden att bygga bort bostadsbristen på egen hand. Det beror bland annat på att det finns en grupp bostadsbehövande som inte har råd med de boendekostnader som tas ut på marknaden.
– På 60- och 70-talet kunde bostadsbristen motverkas genom att staten gick in i miljonprogrammet. Även idag krävs någon form av offentligt engagemang om det ska byggas bostäder åt dem som har svårt att klara marknadspriserna.
– Som det nu är får socialtjänsten ordna boenden åt en del svaga grupper och det blir då hotell och andra dyra alternativ. En lösning kunde vara att den offentliga sektorn är med och finansierar mindre och enklare bostäder åt dem som inte har råd med det tillgängliga utbudet.
Åter till UNT:s beräkning av när Uppsalas bostadsbrist kan vara bortbyggd.
Nästa år kommer det att färdigställas drygt 2 500 lägenheter i Uppsala. Eftersom det bor i snitt två personer per lägenhet innebär det ett tillskott av bostäder för cirka 5 000 personer vilket är betydligt mer än de cirka 3 500 personer som Uppsalas befolkning väntas öka med nästa år. Dessutom tillkommer några hundra småhus. Det här innebär att bostadsbristen krymper.
Även under de kommande åren väntas Uppsalas underskott på bostäder att minska. Orsaken är att kommunen planerar att bygga runt 3 000 bostäder i Uppsala årligen och enligt kommunalrådet Erik Pelling (S) gäller den siffran för överskådlig framtid.
Följden blir att antalet nya bostäder med god marginal kan fortsätta att svälja Uppsalas förväntade befolkningsökning.
Kalkylerar man in även det ackumulerade bostadsunderskottet kommer man till ett årtal då bristen på bostäder har upphört, vilket alltså är 2024. Man får hålla i minnet att resonemanget är helt hypotetiskt men det ger ändå en bild av kraften i den byggboom som just nu råder i Uppsala.