Personer från länder utanför EU behöver i allmänhet arbetstillstånd för att få jobba i Sverige. Det kan i förlängningen leda till svenskt medborgarskap.

För att få arbetstillstånd behövs ett erbjudande om jobb i Sverige och arbetsgivaren ska garantera en månadslön på minst 13 000 kronor.

Nyligen berättade UNT om en civilekonom från Uppsala som figurerar i en utredning om osanna fakturor på miljontals kronor. Civilekonomen har drivit ett Uppsalabaserat bemanningsföretag med namnet Respons Jobb & Utbildningscenter AB.

Enligt Skatteverket har företaget på falska grunder ordnat arbetstillstånd åt tre utländska personer. Utåt sett har civilekonomens företag betalat ut löner till dem, företaget har lämnat in skattedeklarationer och personerna har fått vanliga lönebesked.

Men Skatteverket skriver att lönerna inte gällt ersättning för utfört arbete. ”Det har istället rört sig om penningtransaktioner för att ge sken av arbete för att möjliggöra arbetstillstånd”, hävdar myndigheten.

En kvinna från Iran har på papperet varit anställd i civilekonomens företag Respons Jobb & Utbildningscenter AB. Men i polisförhör har kvinnan berättat att hon i verkligheten aldrig arbetat för företaget. Däremot har hon betalat in 27 000 kronor i månaden kontant till företaget.

Hon fick sedan tillbaka 14 000 kronor som ”lön” på sitt konto. Mellanskillnaden skulle täcka företagets påstådda kostnader för ”arbetsgivaravgifter och skatt”.

Detta ska ha pågått under sex månader, och kvinnan ska alltså ha betalat 162 000 kronor till Respons Jobb & Utbildningscenter AB.

Civilekonomen har i förhör uppgett att han ordnade arbetstillstånd åt fyra personer och att de betalade sina egna löner och skatter i förväg för att få vara i Sverige.

UNT har talat med företrädare för Uppsalapolisen och Migrationsverket som uppger att man är medveten om att den här typen av fusk förekommer men att omfattningen är okänd.

Enligt flera fackliga organisationer pågår ett utbrett missbruk av reglerna kring arbetskraftsinvandring. Bland annat ska anställda tvingas arbeta långa pass till låga löner. I vissa fall ska personer ha betalat arbetsgivare för arbetstillstånd men sedan inte fått något arbete eller förlorat jobbet efter kort tid.

För att stävja fusk har Migrationsverket sedan i augusti 2014 rätt att kontrollera att arbetstagaren påbörjat sitt arbete och att lön och andra anställningsvillkor följs.

Civilekonomen säger till UNT att han inte vill ge några kommentarer.