Medan intresset för att köpa byggtjänster med ROT-avdrag har planat ut i Uppsala den senaste tiden så fortsätter efterfrågan på hushållsnära tjänster och RUT-avdrag att stiga. Sedan avdraget infördes 2007 har antalet Uppsalabor som utnyttjar RUT ökat från ett par tusen till nästan 12 000 personer.

Somliga upplever det dock fortfarande som lite ovant och kanske till och med obekvämt att anlita någon annan för att exempelvis städa hemmet.
– En del kunder är rädda för att uppfattas som översittare, som att de kränker och utnyttjar någon när de berättar hur de vill ha det städat. Därför får många hushållsarbetare lära kunderna att de är just kunder. Hushållsarbetarna har betalt och vill veta hur kunden vill ha det, säger Vesa Leppänen, biträdande professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Sedan tre år tillbaka leder han ett forskningsprojekt om arbetsvillkor och attityder till hushållsnära tjänster. Enligt honom bottnar tveksamheten till RUT-tjänsterna bland annat i den så kallade pigdebatten och historiska förhållanden.
– Många hämtar sina bilder av hushållsarbete från gamla pilsnerfilmer där pigor niger och säger ”Tack, grosshandlare Persson”. I stället bör man sätta in hushållsarbetarna i ett nutida sammanhang. I den vita sektorn har man kollektivavtal och löner som inte är lägre än motsvarande jobb i omsorgs- eller servicesektorn, förklarar Vesa Leppänen.

Han har bland annat intervjuat flera av dem som har RUT-jobb. Många av dem hade låga förväntningar först men blev positivt överraskade när de började.
– De flesta är kvinnor som kommer från lågavlönade och tuffa jobb inom omsorg eller service. Jag har själv sett scheman i handelssektorn där det förekommer schemalagda kisspauser på fem minuter och en ständig övervakning från chefer och kunder. Hushållsarbetarna har en lugnare arbetsmiljö och kan styra mer över sin arbetssituation. Dessutom får de ofta uppskattning från kunderna, berättar Vesa Leppänen.

Samtidigt påpekar han att hushållsarbetarna själva upplever att deras arbete har mycket låg status.
– En fjärdedel säger att de känner att omgivningen ser ner på det de gör. Några undviker till och med att berätta vad de jobbar med för andra. Samtidigt tror jag att de här jobben blir mer och mer accepterade för varje år som går.

Ett av målen med införandet av RUT-avdraget var att den svarta sektorn skulle ersättas med en vit. Många menar dock att även om den vita hushållssektorn har gett många nya jobb så har den svarta fortsatt att frodas vid sidan om.
– De chefer inom hushållsnära tjänster som jag har pratat med tror inte att den svarta sektorn har minskat. Vi har också kunnat se att det är ganska få som går från den svarta hushållssektorn till den vita. Många av dem som jobbar svart är utlandsfödda och papperslösa. De tvingas acceptera dåliga villkor. En annan grupp får försörjningsstöd från det offentliga och drygar ut kassan med svartjobb, säger Vesa Leppänen.

Therese Fröberg är regionchef på hemservicebolaget Hemfrid. Hon berättar att det framför allt är heltidsarbetande föräldrar som köper hushållsnära tjänster, men trenden har börjat sprida sig även till andra samhällsgrupper.
– I Uppsala så har faktiskt unga, ensamstående män blivit en växande kundgrupp, säger hon.

Allt fler företag väljer också att erbjuda sina anställda hushållsnära tjänster som en löneförmån.
– Många väljer till exempel städning eller barnpassning i stället för andra förmåner som tjänstebil eller dator, berättar Therese Fröberg.