Uppsala kommun vill uppmana fler att välja cykeln, även på vintern. Därför har de bjudit in frivilliga så kallade vintercyklister, som ska få testa på det här från den första december till sista mars. De måste cykla minst tre dagar i veckan och minst tre kilometer den dagen.

– Jag var nyfiken på hur det känns att cykla på vintern, när det är snö och halka, säger Judith Henao, som antagit utmaningen.

På tisdagen gick startskottet för vintercyklisterna. I samband med det passade kommunen på att inviga en stor cykelsatsning: Flogstaleden. Det är Uppsalas andra snabbcykelled i ordningen. Kriterierna för en snabbcykelled är att den bland annat tas hand om på vintern, där Valsätraleden var först ut då den invigdes i oktober 2014. Flogstaleden är lite mer än tre kilometer lång och sträcker sig mellan Observatoriet (korsningen Kyrkogårdsgatan och S:t Johannesgatan) centrum och Flogstavägens nordvästra ände.

Artikelbild

| Uppsalas andra snabbcykelled, Flogstaleden, invigdes på tisdagen.

Närmast centrum hölls invigningen där kommunalrådet Maria Gardfjell (MP) klippte bandet tillsammans med två av årets vintercyklister och barn från Öfre Slotts förskola.

– Vi har en rekordstor investeringsbudget för cykelvägarna i Uppsala, berättade Maria Gardfjell.

Totalt rör det sig om fem snabbcykelleder, varav två nu alltså är klara. Den tredje, i Gamla Uppsala längs Vattholmavägen, väntas klar under 2017, berättar Michael Eriksson, gatu- och parkchef på Uppsala kommun.

Oskar Roosvall var en av dem som stannade upp på invigningen. Han pluggar hållbar utveckling och håller på med ett projekt i skolan där de kollar igenom cykelbanorna i Uppsala.

Artikelbild

– De kan helt klart förbättras och kommunen kan satsa mer på cykelleder. Men Flogstaleden är ett bra exempel på vilken riktning man vill gå, säger Oskar Roosvall.

Vad kan förbättras?

– I stan känns det ganska osammanhängande. Ibland cyklar man också väldigt nära trafiken vilket gör det osäkert. Det skulle också behöva dras fler cykelleder ute på landet så att fler kunde cykla till jobbet.

Där Flogstaleden i dag tar slut närmast centrum är det i dag i princip omöjligt att ta sig in till stadskärnan utan att köra på halkig gatsten.

– Staden är ju byggd för bilar och den har ju också historiska delar som har gatsten. Därför har framkomligheten för cyklisterna inte varit så god. Men med de här snabbcykellederna försöker vi guida cyklisterna så att de cyklar på bra vägar in mot stan så att det är säkert hela vägen, säger Maria Gardfjell (MP)

Skulle man kunna ta bort gatstenen och göra en vanlig cykelväg?

– Kanske inte överallt, men på vissa ställen så tror jag att vi ska se över vilket ytmateral som passar för cyklister. I flera europeiska städer finns till exempel gatstenar som är mer slipade på ovansidan. Men då får man se till att de inte blir halkiga. Det är viktigt att man har material som fungerar för en stad. Det här måste vi utveckla framöver.