Landstinget har dock börjat backa på viktiga punkter.
Både Datainspektionen, Socialstyrelsen, JO, polisen och Centrala etikprövningsnämnden har fått ta del av läkarföreningens kritik mot landstingets e-journalprojekt.

– Vi vill inte hindra patienterna att kunna se sin journal på nätet. Det kan säkert bli bra. Men vi har invändningar mot hur projektet drivs idag. Landstinget har inte lyssnat på oss som jobbar i verksamheten. Det finns flera saker som hotar patientsäkerheten i det här, säger Anna Rask- Andersen från läkarföreningen.
Föreningen har länge varit kritisk på flera viktiga punkter. En är att uppgifter i journalerna kommer att kunna ses av patienterna innan de kontrolleras och godkänns av läkarna, så kallad signering. Det kan leda till att patienterna får fel information om sin sjukdom.

I fredags kom dock landstinget och läkarföreningen överens om att tills vidare bara lägga ut signerade uppgifter i journalerna.
– Mycket glädjande. Vi hoppas kunna lösa flera frågor i de fortsatta förhandlingarna, sade Anna Rask- Andersen i en kommentar.
Enligt Landstingets it-chef Benny Eklund så kan osignerade uppgifter komma att läggas ut i framtiden.
– Men då ska journalen förses med en varning om vad som inte är signerat så att patienten vet det, säger han.
Landstinget backade också på en rekommendation som givits till personer som har svårt att förstå svenska. De har uppmanats att klistra in sina journalanteckningar i Googles översättningsprogram, något som läkarföreningen sett som en risk för att patientuppgifter röjs på nätet.
Kritik finns dock på flera punkter. En är att sekretessprövningen måste behållas så att inte patienten får redan på uppgifter som kan påverka patientens egen vård och behandling. Dessutom ska inte journalen kunna lämnas ut till patienten om det kan leda till att någon annan person, som nämns i journalen, kan riskera att utsättas för exempelvis våld eller hot.

Risk för att patienterna kommer att kunna läsa i sin journal att de har en svår sjukdom, utan att läkaren är med, finns också enligt Läkarföreningen.
– Vi läkare är utbildade för att ge sådana besked. Man ska inte få det på nätet. Det här är fundamenta i god sjukvård. De som utformat förslaget har inte tillräckligt kännedom om hur vården arbetar och fungerar, säger Anna Rask Andersen.
När det gäller sekretessen så säger Benny Eklund att det finns spärrar i regelverket som gör att delar av journalen inte kan lämnas ut, exempelvis uppgifter från barn- och ungdomspsykiatri och kvinnofrid.
– Prövningen görs ju av de 11 000 pappersjournaler som patienter vill se årligen. Vi får nästan aldrig några klagomål, säger han.

Läkarföreningen anklagar också landstinget för att bedriva olaglig forskning när det gäller den enkät som den egna personalen anmodats fylla i samband med att de testat e-journalen under sommaren.
– Man använder personalen som testpiloter och ställer frågor som rör känsliga personuppgifter. För sådan forskning krävs tillstånd från Centrala etikprövningsnämnden, säger Anna Rask-Andersen.
Enligt Benny Eklund handlar det inte om forskning utan om kvalitetsuppföljning.
– Och det är helt anonymt, precis som när du går och röstar, säger han.