Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet utifrån ett pilotförsök vid tre vårdcentraler i Mellansverige. Studien, som är den första i sitt slag, publiceras i facktidskriften Journal of Gambling Studies.

– Våra resultat talar för att en mycket begränsad insats i samband med patienternas ordinarie besök vid vårdcentralen kan upptäcka ett stort antal personer som har eller är på väg in i ett mer problematiskt spelberoende. Flera studier har visat att liknande kortvariga insatser framgångsrikt kan förebygga alkoholmissbruk. Vår pilotstudie är dock för liten för att veta om insatsen också har den önskade effekten att förebygga allvarligare spelproblem, säger forskaren Christina Nehlin vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Studien inleddes med att personal vid tre vårdcentraler i Katrineholm, Stockholm och Uppsala under ett par dagar fick utbildning kring spelberoende, hur de med ett antal riktade frågor kan testa fram vilka patienter som löper förhöjd risk för spelmissbruk och hur de ska gå till väga när de i uppföljande samtal diskuterar resultaten med dem.

Artikelbild

| De flesta betalar för någon form av spel, en del så mycket att de utvecklar ett beroende och tappar kontrollen över sitt spelande.

– Syftet med samtalen är att göra personerna medvetna om problemet så att de själva kan göra något åt det. Bara om patienterna hade ett utvecklat problematiskt spelberoende skulle de få rådet att söka professionell behandling för sitt spelmissbruk, säger Christina Nehlin.

Totalt testades 537 patienter med frågeformuläret. Av dem klassades 34, drygt sex procent, som att de låg i högriskzonen för ett regelrätt spelmissbruk.

– Siffran var högre än vad vi hade förväntat oss, vilket visar att just vårdcentraler kan vara bra platser för kortvariga interventioner mot spelmissbruk. I ett tvärsnitt av befolkningen brukar bara ett par procent visa sig ha hög risk för att utveckla ett spelberoende, säger Christina Nehlin.

19 av de 34 patienterna tackade ja till att delta i ett samtal kring sina testresultat. Av dem visade sig sex vid samtalet ha så svåra spelproblem att de råddes söka specialistvård för dem.

– Tyvärr kom bara sex patienter till ytterligare ett uppföljande samtal kring sina spelvanor en månad senare. Det var alldeles för få för att kunna utläsa om interventionen haft någon säker effekt, säger Christina Nehlin.

Forskarna planerar nu att testa denna modell i en utvidgad studie vid fler vårdcentraler och med mångdubbelt fler patienter.

– För att öka chanserna att fler deltar och kommer till de uppföljande samtalen kommer vi i den studien att modifiera frågorna något och se till att de alltid ställs av patienternas ordinarie vårdkontakt, säger Christina Nehlin.